Kapitel 22 - Stället

1.7K 52 7
                                    

Jag sitter just nu i min säng, fortfarande rasande på Felix. Jag är lite arg på Simon också för att han startade ett slagsmål med Felix på skolan bara för att skydda mig. Visst, det var snällt att han ville skydda mig men våld löser fortfarande inget! Imorgon är det fredag och än så länge så har jag inga planer för helgen. Jag kommer nog bara ha lite ensamtid och bara vara hemma. Jag går ner till köket och äter några rester från gårdagens middag innan jag byter om till min pyjamas och lägger mig för att sova.

Fredag 30/10-15

Jag vaknar av min hemska väckarklocka. Jag stänger av den och stönar högt av trötthet. Mitt huvud är inte direkt så snäll mot mig just nu. Det gör ont så in i helvete just nu. Jag går upp från min mjuka säng och tar fram några huvudvärkstabletter från min väska. Efter det gör jag det vanliga jag brukar göra på morgonen. Jag sätter på mig ett par svarta jeans och en turkos mörkblå hoodie. Jag sätter även på ett silverhjärta som jag fick av Simon när han flyttade hemifrån. Efter det går jag ner till köket och äter frukost. Precis när jag är på väg ut genom ytterdörren kommer Simon ner för trappan. Hans hår står åt alla håll och kanter och han har tydliga blåmärken från slagsmålet mellan honom och Felix igår. Han har på sig ett par gråa mjukisbyxor och en vit vanlig t-shirt.

"Sticker du redan? Har du ätit?" säger han och ger mig ett trött leende. Jag nickar samtidigt som jag ler tillbaka.

"Var försiktig idag och ifall Felix håller på med dig, ring!" jag nickar och går ut genom ytterdörren. Samtidigt som jag går ner för gatan kommer jag på att jag kanske skulle smsat Philip. Jag vill liksom inte gå själv till skolan efter det som hände igår.

Ida 07.45;
Vill du gå med mig till skolan?

Philip 07.46;
Visst :)

Jag ökar tempot på mina steg, ganska glad över att få träffa Philip igen. Han är nog den enda killen på min skola just nu som är snäll mot mig. Jag går in på Philips gata och ser en lång person stå lite längre bort. Jag ler och börjar gå ännu fortare men mitt leende försvinner sakta när jag ser att det inte är Philip som står där..utan Felix..

"Vad gör du här? Vart är Philip?" han ler mot mig men jag ler inte tillbaka. Jag hatar honom, från djupet av mitt hjärta.

"Hej Ida, kul att se dig med!" han skrattar men jag kollar på honom med en sträng blick.

"Han var tvungen att fixa en sak innan skolan så han sa åt mig att jag kunde gå med dig" säger han och jag himlar med ögonen.

"Varför är du här?" upprepar jag.

"Kan vi inte bara gå? Du vill väl inte bli sen till skolan eller?" Jag suckar åt hans kommentar. Han har rätt, jag vill inte bli sen. Jag vill bara komma till skolan och förhoppningsvis slippa Felix resten av dagen. Vi börjar gå till skolan och den pinsamma tystnaden tar kål på mig. Även fast denna tystnaden är jävligt jobbig så vill jag inte direkt prata med honom så jag väljer att vara tyst.

"Vad ska du göra efter skolan då?"

"Varför bryr du dig?" säger jag surt.

"Sorry då"

"Bara sluta Felix, varför tror du ens att jag vill gå med dig efter det du har gjort emot mig?" säger jag samtidigt som vi går in på skolgården. Jag kollar över på skolgården och ser Hilda stå lite längre bort så jag skyndar ifrån Felix och fram till henne.

Felix perspektiv

Den tjejen är ju totalt omöjlig. Jag kommer aldrig få chansen att prata med henne igen. Jag vill veta vad hon och hennes bror pratade om igår. När jag hörde det de sa till varandra igår kände jag mig lite skyldig och ångerfull. har Ida varit mobbad tidigare? Jag tar upp min mobil och slår in Oscars nummer. Efter några signaler svara han.

"Tja"

"Tja Oscar, har du hittat honom än?" jag måste hitta honom. Och det är nu. Han ska få betala för det han gjorde.

"Ja, han och hans vänner är vid deras gamla ställe, jag och de andra är här!"

"Har de sett dig?"

"Nej, men skynda dig hit så vi kan få det överstökat!" han låter exalterad på rösten vilket får mig att skratta smått. Jag lägger på samtalet och hoppar på min moppe och börjar köra åt stället där de är. Jag parkera moppen på samma ställe som jag ser att de andra har gjort och kollar över på skolgården. Simon och hans gäng har haft en tendens att komma till denna skolan ofta och hänga. Jag har egentligen ingen aning om vad den heter men det skiter jag i. De andra killarna ser mig och möter mig med stora leenden på sina läppar. Jag börjar gå emot Simon och de andra följer efter.

"Hörru, Simon?!"

//Jag skriver detta kapitlet 31/1 detta året och asså jag är så fkn taggad på imorgon!! Jag och min bestfriendooo aka min älskade mupp ska köpa biljetter till Shawn Mendes i Danmark TUUURRRN UUUPPP! hihi det var allt jag ville säga! seee ya

OMG sjukt, nu är det 4 dagar tills jag ska se shawn men aja//

HE'S A TROUBLEMAKER | FSDär berättelser lever. Upptäck nu