"Seriöst, hon är på väg. Sluta stirra in i luren och hjälp, bror." Jag vänder mig om och ser Nicko hålla en låda fylld med juldekorationer, från lysande älgar och gröna-röda girlanger till stora guldiga stjärnor. För att toppa det hela har han till och med en tomteluva på sig, med rosa LED-lampor på.
Jag biter tillbaka ett flin och betraktar baskethallen som grabbarna febrilt håller på att dekorera. Vi har tillbringat timmar här, som om vi vore jultomtens arbetslag, redo att överraska både herr- och tjejlaget med en julfest.
Tränarna är inte "officiellt" informerade, men vi har fått grönt ljus att hålla det lugnt.
Ingen del av den här kvällen kommer dock vara särskilt lugn. Hela hallen ser ut som om tomten har överdoserat på julpynt.
"Din tomteluva var fett nice, finns det en till?" Frågar jag, vilket får Nickos ögon att lysa upp som en julgran.
"På riktigt?, den var inte lätt att hitta men såklart att jag har en till dig. Vi kommer matcha!" Berättar han intensivt, och nu spricker jag upp i ett stort flin.
"Fuck you, Adam" säger han när han inser att jag driver.
"Jag lallar bara, Nicko, men helt ärligt, tycker du inte att vi ska hämta dem? Leyla sa att hon kommer med Hedda, men... jag vet inte, jag vill ändå hämta dem," förklarar jag, och han skakar på huvudet. Han går mot mig och släpper lådan full av ännu fler julprydnader i mina armar.
"Hon kommer vara här. Så chilla. Det finns viktigare saker än Leyla i världen..Den här julfesten till exempel" säger han med ett allvar som får mig att skratta högt. Jag dunkar till hans arm och sätter på mig de röda blinkande hjort-öronen som finns i lådan.
"Snyggaste hjorten i stan" ropar Simon från laget, och jag skakar på huvudet med ett brett flin.
Nicko har rätt. Jag måste chilla. Hon kommer dyka upp.
Vi fortsätter att ordna det sista i hallen. Det ser fan bra ut, kanske lite överdrivet, men
varför inte? Glittret från stjärnorna och de blinkande ljusen i taket skapar en magisk aura. Jag tittar på den stora klockan i hallen och hoppas att tiden går snabbare.
"Ey, du gjorde det här bra," säger jag till Nicko. Han ser genast stolt ut, och fan, han borde vara det. Hela baskethallen har förvandlats till något helt annat – en riktig festlokal som skulle få självaste jultomten att tappa hakan. Ingen kommer bli besviken.
Folk börjar droppa in, och jag hälsar och småpratar med alla lagkamrater, men med en ständig blick på dörren. Varje gång den stora dörren öppnas, hoppar mitt hjärta till, och jag skannar snabbt rummet. Jag fingrar på mobilen i fickan, nästan redo att ringa för att dubbelkolla var de är. Nicko märker detta och ger mig en klapp på axeln.
"Var ska jag hänga misteln då?," frågar han flinande, och nu ger jag honom fingret, men med ett leende på läpparna.
Mitt leende håller sig fast när jag äntligen ser henne kliva in genom dörren, omgiven av snöflingor och julmusik som strömmar ur högtalarna. Hennes korta gröna glittrande klänning glittrar i festens ljus och mörka lockar ramar in hennes strålande leende. Allting med henne fångar omedelbart min uppmärksamhet.
Mitt leende blir större och jag kan inte hjälpa att mina ögon följer varje rörelse hon gör. När hon kramar och skrattar med vänner, bleknar varje överdriven dekoration i jämförelse. Min. Bara min. Hjärtat hoppar över flera slag och jag spänner på käkbenen, helt förlorad i Leylas närvaro.
DU LÄSER
Full fart och titta inte bak (+18)
Teen Fiction"Jag är inte din tjej Adam" klargör jag bara så att han vet att vi inte är exklusiva eller något. Men Adam ler djärvt, "Du kommer alltid vara min tjej Leyla" Två motstående basketlag. Leyla är en flamma och Adam är den som älskar att leka med elden...
