BAD BOYS LIE

0.3

Mac's POV: Jag har alltid varit bra på ord. I mitt yrke är det lika viktigt att kunna beskriva vad jag gör som att göra det. Veta när jag ska säga vad, vilka ord jag ska välja. Vissa hatar vissa utryck, avskyr särskilda rörelser och kan inte leva utan andra.

Det ingår i mitt jobb att veta var jag ska placera mina händer, om jag ska lämna ledtrådar eller inte, mina fotspår, mitt DNA och till och med mina tankar.

Om jag ska använda våld eller vapen. Hur hårt det ska vara och hur länge smärtan ska vara, när jag ska sluta. Jag kan bli din första fiende eller en bland flera tusen.

Från den värsta filmen du just såg eller den filmen som du hittade när du var nio, den du fortfarande drömmer mardrömmar om.

Är jag din sekretare? Din son? Är jag matteläraren du hatade? Jag vet bara att om jag gör helt rätt så kan jag bli din livs levande och orubbade dröm. Och sen kan jag faktiskt försvinna.

Jag får dig att hata och älska mig samtidigt. Jag kan få dig att känna vad som helst. Jag kan ta dig var som helst. Till himlen, till helvetet, till Vegas. Jag kan ta dig vart jag vill.

Vissa skulle beskriva mig som uttryckslös och hjärtlös. Men det är så det uppfattar mig. Någonstans på vägen tappade jag mitt hjärta. Tro det eller ej men jag har vart mänsklig. Jag har haft ett hjärta och känt känslor. Jag har vart svörmorsdrömmen men nu mera ber alla föräldrar sina döttrar att hålla sig borta ifrån mig. Det är ett bra val och jag skulle göra samma sak.

För jag är rent sagt ett helvete att ha att göra med. Jag är en hög full med ren skit och jag gör alltid som jag vill. Jag bär pistol var jag än går. För man vet aldrig när någon rycker till. Man vet aldrig när någon får för sig att döda. Summan på ett skott i mitt huvud höjs för varje dag som går.

Jag jobbar åt mina föräldrars mördare och har många år kvar. Tro inte att jag jobbar åt honom utan en plan. För det är inte så jag sköter mitt jobb. Jag planerar alltid saker och improviserar sällan.

Jag älskar det jag håller på med. Jag älskar att döda folk som skadat en annan människa. Jag älskar att se på när våldtäktsman och pedofiler lider. När de lider av smärta och deras svett rinner. Att se när tårarna och blodet rinner.

Att se de lida in i deras sista sekunder innan jag siktar pistolen mot deras tinning eller bröst. Desto smärtsammare död, desto nöjdare blir jag.

Personer som jag jobbar tillsamans med brukar säga att jag lever i ett brinnande helvete. Men jag jag älskar att ha makten
och kommer aldrig lämna min tron.
---------------------------------------------------------
Tycker ni ska jag fortsätta skriva ur hans perspektiv? Det här var bara inledningen om ni fattar för att förstå honom lite bättre :)! Hoppas ni gillar det!