Runaway bride - Dante Lindhe

H J Ä R N S K A K N I N G

˚ ༘✶ ⋆｡˚ ⁀➷ J A G  H A T A D E  S J U K H U S, det kom tillbaka många minnen från när jag var här varje vecka. Jag befann mig i det rummet som jag fick reda på att Anton hade leukemi men nu var jag här med en annan kille. En medvetslös kille och jag vet inte hur allvarligt det är, precis som förra gången jag var här.

Jag visste inte när Dante skulle vakna men det var det enda jag ville. Smällen mot golvet var hårt och jag skulle aldrig glömma blodpölen vid hans huvud. Snälla Dante vakna.

"Dante, jag vet inte när du kommer vakna.  Men jag ville bara säga att jag inte lämnar din sida tills du rör på dig. Jag älskar dig" sa jag medans jag pussade hans händer och helt plötsligt började han röra på sig.
"Älskar du mig?" frågade han mig nyvaket men jag kunde inte svara för vi blev avbrutna.

"Dante du lever" hörde jag en barnröst säga och jag såg en liten kille som såg precis ut som Dante. Sedan kom Dantes mamma in, hon kollade på mig och på mina händer som var sammanknutna med Dantes. Jag log emot henne och gick fram och hälsade. Hon hälsade tillbaka trevligt men jag märkte att hon inte var helt okej med mig.

En sjuksköterska kom in i rummet och började prata, "Alla som inte är närmaste släkten får gå ut ett tag, det är en säkerhetsfråga" sa hon, jag kollade på Dante och sen på dörren. Motvilligt.

Doktorerna sa att jag behövde sömn och att jag kunde komma hit vid klockan tolv på dagen nästa dag. Det var så skönt att sova men jag drömde mardrömmar och låg vaken flera gånger, tänkte på hur allvarligt hans tillstånd var.

När jag kommer tillbaka nästa dag möter jag Dantes mamma i sjukhuskorridoren, hon stannar mig och får mig att lova att inte såra Dante. Det var inte svårt alls, jag älskade ju honom. Men jag fattade, han var ju hennes lilla grabb. Sjuksköterskan som kastade ut mig igår sa att han fått ett djupt sår sytt i bakhuvudet och att Dante hade hjärnskakning. Skönt att det inte var värre. När han ser mig började han gråta, sa att han var orolig för mig fast att det egentligen var jag som skulle vara orolig för honom. Han sa att han hatar honom, jag håller med. Dante tyckte att det mest skrämmande var att Oscar inte bara blev arg för att kändes sig hotad för att han visste om hans hemlighet utan för att Dante också legat med mig. Säger också att han tycker att det känns som att Oscar tror att han äger mig bara för att för vi låg den gången. För att han var den som låg med mig först. Han som tog min oskuld. Han sa också att han var orolig för vad han kunde göra för att splittra på oss. Rädd för att han ska komma undan en gång till.

Filmen vi spelade in blev för blodig så vi visade  den bara för rektorn. Amanda ber mig skicka en bild på sjukhusrummet till henne, fattade inte riktigt varför. Rektorn var informerad och de flesta visste att Oscar var ett svin. Men jag skickade ändå, hon hade säkert en idé.