˚ ༘✶ ⋆｡˚ ⁀➷ E N S A M, jag var jävligt ensam. Jag fattade verkligen ingenting, varför hade Engla och Ludwig, från en dag till en annan börjat frysa ut mig. Jag hade kommit fram till skolan efter jag tvingat pappa att skjutsa mig. För hans jobb hade skaffat ett nytt kontor i närheten. I handen hade jag min mapp som jag hade alla mina svenska grejer i och jag begav mig ensam till svenskan. Jag var upptagen med att tänka på allt som kunnat ha gått fel i lördags, så jag kunde förstå varför mina bästa vänner slutade svara mig. Så jag helt plötsligt gick in i någon, jag kollade upp och där stod Dante Lindhe.
Jag slog rumpan i golvet när jag ramlade in i honom och han gav mig en hand så jag kunde få hjälp att komma upp.
"Tack för senast" sa han och jag fryste till is. Vad menade han med det?
"Ursäkta vad menar du? Gjorde vi något på festen?" när jag inte trodde att det kunde bli värre så nickade han. "Gjorde vi något som hade kunnat göra Ludwig arg" ännu en nick från Dante.
"Jag fattar att du har minnesluckor, du drack ju mycket efteråt. Kan inte klandra dig, du kysste din bästis och sen Dante Lindhe liksom" jag sprang därifrån.
Vad fan har jag gjort?
DU LÄSER
Runaway bride - Dante Lindhe
FanfictionWilma och Dante har alltid hatat varandra, detta är deras historia. Det har gått bra för Wilma att kunna hålla sig borta från Dante. Tills de tvingas göra en uppgift i skolan, men med hjälp av uppgiften blir de närmare varandra. Men hur ska det gå...
