Previously:
''Okej, här'' jag räcker henne telefonen, jag får ut därifrån igen och byter lakan i soffan åt henne. Då slår det mig, tänk om.. nä.
Tanken förföljer mig medan jag försöker hjälpa Ellen så mycket som möjligt. Hon vägrar äta vilket jag förstår, hon tar en sked med avslagen Cola ibland, men oftast är det för att jag tvingar henne. Hon har slutat spy eftersom hon inte har något kvar längre antar jag.
Just när jag somnat sittandes i fåtöljen bredvid henne, så ropar hon.
''Hannah?'' säger hon och petar på mig. Jag rycker till och blinkar.
''Mm'' mumlar jag.
''Sov du?'' frågar hon.
''Mm''
''Förlåt''
''Det är okej, vad ville du?'' Jag sätter mig upp helt och kollar på henne. Jag måste sova.
''Jag tänkte bara på Molly och Wilma, måste inte de gå ut?''
''Jo, juste''
Jag ställer mig upp och går in på mitt rum för att byta från pyjamas shorts och linne till svartvita ballongbyxor som sitter löst i midjan och tar bara en tjockare tröja över linnet.
''Molly! Wilma!'' ropar jag när jag står i hallen ''kom''
De två stora hundarna kommer tassande mot mig och sätter sig på kommando. Jag tar fram två koppel och går sedan ut. Tillammans joggar vi ner för trapporna och ut genom porten.
Vi går ner för gatan, det är dimmigt och jag ser bara ett par meter framför mig. Hundarna drar i mig och får mig att nästan jogga med dem. Vi kommer till en liten park nära Apoteket, mataffärer, glassfiket och frisören. Jag går fram till en bänk och försöker torka av den så mycket som det går med jackärmen. Jag släpper Molly och Wilma lösa och sätter mig ned.
Tanken kommer igen, men jag gör mot bästa för att tränga bort den. Fast det för inte, det har etsats sig fast och kommer antagligen inte släppa förens jag har kollat upp det.
Jag ropar tillbaka hundarna, den dumma tanken får väll som den vill.
Jag tar på dem deras koppel igen och går mot mataffären och Apoteket. Jag spänner fast Molly och Wilma, jag hatar att göra det men Ellen kommer bli förvirrad om jag lämnar dem hemma och går igen.
Dörren plingar när jag kommer in och lukten av handsprit och tvål slår mig. Apoteket. Jag letar upp hyllan och ställer mig vid kassan. Som tur är tig jag min jacka med plånboken i.
''Hejsan'' Säger en kvinna med kort rött hår, minimalt med smink och långa rosa naglar. Hon ler stort och hennes öronhängen rasslar när hon lägger huvudet lite på sidan.
''Hej'' Ler jag och tar fram kortet.
Hon kollar konstigt på mig när hon tar upp förpackningen för att scanna den.
''Du kan sätta i kortet nu'' Säger hon kallt, hennes leende är borta och hennes blick är dömande. Inte konstigt att man är rädd för att köpa sånt här.. Men jag gör det för Ellen, min bästa vän.
''Okej'' Jag slår koden och tar sedan ut kortet. Kvinnan som heter Karin enligt namnskylten ger mig en påse och kvitto.
''Tack'' Säger jag och går ut. Jag kan nästan känna hennes blick bränna i nacken men jag bryr mig inte, som om hon aldrig har använt en sån. Men som hon betedde sig, antagligen inte.
''Då går vi'' Säger jag till hundarna när jag tar loss dem.
''Ellen?'' Säger jag när vi kommer in, men jag får inget svar. Jag kollar in i vardagsrummet, hon sover. ''stanna'' säger jag till hundarna och går in i badrummet för att hämta en handduk till deras tassar.
Efter jag har torkat bort smutsen från deras tassar lägger jag in påsen i badrummet. Vi tar det när Ellen vaknat. Jag tar en huvudtablett och går in i köket för att ta ett glas vatten. Jag sväljer tabletten och sätter mi återigen i fåtöljen bredvid Ellen. Efter någon minut somnar jag.
Jag drömmer om min gamla skola, jag och Carl sitter i vårt lågstadium klassrum, längst bak bredvid fönstren. Oscar kommer in och gråter, Ingen säger ett ord. Jag börjar springa, ut genom dörren och kommer då in i Felix rum, det är tyst och jag är ensam. Jag springer återigen ut genom dörren och kommer in i Ellens rum hemma. Det är mörkt och skrivbordet är helt tomt, sängen är inte bäddad och alla ytor är kala. Ut genom dörren igen, ny plats. Plattan, det går folk överallt och jag kan ute komma därifrån, alla går nära och jag börjar få panik. Ett högt bankande hörs och det banalt i huvudet. Jag trycker händerna för öronenen och skriker att det ska sluta. Då börjar alla människor runt mig gå ännu närmre och alla säga i takt 'Hallå, Hallå, Hallå'
Jag vaknar återigen med ett ryck. Ugh bara en dröm. Men av någon konstig anledning fortsätter bankandes och ropen, bara tystare. Jag inser att det är någon vid dörren och jag ställer mig upp för att öppna.
''Hejsan, vi undrar om du vill köpa kakor?'' Två småtjejer med skolväskor på ryggen står framför mig med burkar i händerna, jag gnider mig i pannan och lite mig mot väggen. Deras röster är så ljusa.
''Va?'' Mumlar jag.
''Vi sa vill du köpa kakor!?'' skriker den något längre tjejen.
''Varför skriker du?'' frågar jag förvånat, hennes röst blev som en vuxen mans.
''Bara svara på frågan!'' Skriker den kortare tjejen. Hennes röst också.
''Snälla?'' säger de samtidigt med ljusa små flickröster. Lite spöklikt.
''Nej tack'' Svarar jag och ler.
''Köp!'' Deras ansikten börjar förvridas, de blir groteska och hotfulla.
Jag försöker stänga dörren men de griper tag i den.
''Va faan...?'' Mumlar jag men håller kvar i dörren.
''Bara köp de jävla kakorna'' hör jag Ellen muttra.
En av flickorna kryper in genom dörren som en spindel på väggen och..
''Hannah!'' Jag slår upp ögonen. Vaken.
Felix står över mig och Oscar står en bit bort och Ellen sitter upp i soffan.
''Hur är det?'' frågar hon oroligt.
''Du skrek'' säger Felix.
''Lita aldrig på småflickor som säljer kakor, de kan bli spindlar'' suckar jag.
''Va?'' De kollar konstigt på mig.
''Mardröm'' mumlar jag och blundar.
''Men du är vaken nu, du behöver inte vara ledsen'' säger Felix och torkar bort något vid mot öga. Gråter jag?
''Jag är inte ledsen, det är okej. Lovar'' Säger jag och ler lite ''Hur mår du?'' frågar jag Ellen.
''Som förut'' Säger hon, hon är lite grön i ansiktet och glaset med Cola framför henne är fortfarande fullt.
Jag nickar.
''Vi skulle bara se hur det var med er'' säger Oscar.
''Vi måste träna, ny turné snart så vi kommer träna mycket framöver'' tillägger Felix och rätar på sig.
''Ha så kul'' mumlar Ellen från soffan, hon har lagt sig ned.
''Tack, krya på dig'' säger Felix och de går ut i hallen.
''Hejdå'' säger jag och Ellen och de säger det med innan de går ut.
''Hur mår du?'' frågar Ellen.
''Jag vet inte, jag börjar må dåligt också. Men inte illa'' svarar jag och suckar.
''Mm''
''Men du?''
''Aa?''
''Kom!'' Jag reser mig och går in till badrummet med Ellen efter mig. Jag tar tag i påsen.
''Vad är det?'' Frågar Ellen och lutar sig mot dörrkarmen.
''Hur ska jag fråga detta?'' säger jag fundersamt.
''Bara fråga'' suckar hon.
''Okej, skyddade ni er?'' frågar jag och kniper ihop läpparna i väntan på hennes reaktion.
Till min förvåning fnissar hon.
''Ja'' säger hon säkert.
''Och den var hel?'' frågar jag.
''Ja?'' hon låter lite osäker nu.
''Säker?'' frågar jag.
''Ja, eller jag tror det'' säger hon och kliar sig i nacken ''var vill du komma med detta?''
''Här'' Jag räcker henne den förpackningen med ett graviditetstest i.
''Seriöst?'' Hon tar emot den.
Jag tycker på axlarna ''Kolla du om du är sixteen and pregnant'' jag fnissar lite och går ut.
''Ha-ha'' hon fejkat skrattar och stänger dörren.
Jag sätter mig i fåtöljen och väntar.
''Hannah?'' jag reser mig och går in.
''Ja?'' hon står upp med stickan i handen.
''Inte svar än, det skulle ta någon minut. Helvete!'' Hon böjer sig ner, tappar grejen på golvet och kräks i toaletten. Hon faller ihop på golvet. Jag böjer mig fram för att spola, jag får rengöra den sen. Usch, det ligger bara någon vit aktig sörja, galla eller vad det heter. Hennes mage måste vara helt tom.
Ett litet pip hörd och Ellen sträcker sig efter testet.
''Är det klart?'' frågar jag.
''Jaa'' hon kollar upp på mig.
~~
Cliffhanger !
Tack för allt hörni, ni är bäst, Verkligen!
Har föresten inte läst igenom kapitlet, jag är så trött av praon, men det är sjukt roligt. Hoppas på sommarjobb :)
<3