Julia, kapitel 1

109 4 0
                                    

Allt började när jag fyllde 17, tankar kring framtiden, jobb, relationer, allt sådant, ni vet kanske vad jag menar. Man började förstå vad livet innebar, allt handlade dock bara om fest enligt mina vänner. Livet verkade enklare för dem, de brydde sig inte om skolan, att passa in och att tänka på framtiden, de levde i nuet. Jag dock, en helt annan historia, jag ville passa in men ändå inte, ville festa men ändå inte, jag visste inte riktigt vem jag var. Om jag bara visste vad som skulle hända här näst.

Jag vaknar upp på morgonen av att mamma ropar på mig. Jag kollar ut genom fönstret och ser att det fortfarande är väldigt tidigt, solen har nog precis kommit fram, det är i mitten av Augusti. Jag går ner för trappan och ser att min mamma och min lillasyster Lisa står i köket och gör frukost, det gör de alltid när mamma har semester, vilket är riktigt skönt för mig. Dock brukar det vara jag som får ta disken, vilket inte är lika kul, men men, så får det väl vara. 

Ikväll ska min bästa tjejkompis komma över, Rebecka. Hon har varit min bästis sedan jag var 4 år och om bara några dagar flyttar jag härifrån, jag ska börja på college i USA. Rebecka ska alltså sova här inatt, jag kommer sakna henne något enormt, men vad är det dom säger, "följ dina drömmar" eller något sådant klyschigt. Rebecka ska börja på universitet här i Göteborg, hon ska bli socionom. Jag flyttar om 4 dagar och jag är sjukt nervös. Hur ska jag hitta vänner där? jag kommer ju aldrig hitta en vän som Rebecka, det är nog omöjligt.

När jag ätit upp frukosten och diskat går jag upp och fixar till rummet tills Rebecka kommer hit. Jag lägger mig i sängen och tänker på framtiden, som vanligt, jag slumrar till.

"Hallå?, är du vaken eller?" hör jag och vaknar till. Rebecka står vid dörröppningen och kollar på mig som jag vore en utomjording eller något.

"Eh, ja nu är jag vaken iallafall" svarar jag lite kaxigt. Hon förstår min sarkasm och börjar fnittra, jag förstår dock inte vad som är så kul. Hon bara kollar på mig och lägger sig bredvid mig i sängen, vi snackar i flera timmar tills vi båda somnar i samma säng.


Glöm mig aldrigWo Geschichten leben. Entdecke jetzt