Heartbreak- Noel Flike

1.9||slitit mig itu||Melker

Det har slitit mig itu det fanns ingen bara du
-lyckligare nu, Linnea Henriksson

-Felix du är så tråkig vet du det?

-Melker du är så full vet du det? Jag suckar åt hans svar.

-Jag går ut och röker

-Du har redan rökt jättemycket?

-Jag ser verkligen inte din poäng

Jag lämnar soffan och går mot ytterdörren. Där ute står Noel med en otänd cigg i munnen. Bredvid honom står Axel och det verkar som att han förklarar något för Noel.

-Melker, jag vänder mig om. Det är Noel som har ropat, jag är förvånad att han ens minns mitt namn.

-Har du tändare?

Dum fråga.

Klart som fan att jag har tändare, känner han mig inte eller?

Just det han gör ju inte det..

-Är hon kär i honom på riktigt?

Han lämnar tillbaka min blåa tändare.

-Tror inte det, men det får jag nog inte säga

Han skrattar tonlöst.

-Du gav upp för lätt Flike, Elise är världens bästa

-Jag vet, mumlar han.

-Jag går in till Olivia igen, säger Axel och försvinner in igen.

-De där två asså, Noel följer honom med blicken.

-Det är väl bra att de är kära?

-Ja men det måste de inte vara framför alla andra

-Prata med Elise

-Om det vore så enkelt skulle jag göra det

-Det är inte försent, jag tror att du är den enda för henne

-Jag tror faktiskt att det är för sent, han ler ett ledset leende innan han tackar för tändaren och börjar gå hemåt.

Klockan är långt över två och jag borde gå hem men jag vill inte göra det. Inte än. Jag går till en kiosk som är öppen trots tiden på dygnet. Utbudet i kiosken är dåligt. Riktigt riktigt dåligt. Det slutar med att jag går på Hornsgatan med en blåbärssoppa i en liten plastkasse.

Jag gillar inte ens blåbär. Så jag ger den till kvinnan som sitter utanför Coop och ler mot henne.

Dagens goda gärning?

—

Dagen efter när jag kommer till skolan sitter Elise med Dante, Olivia med Axel och Felix med mobilen.

Jag överväger att gå in i klassrummet istället för att tredjehjula Felix och hans mobil.

Och de andra.