1.7||du är den enda||Elise

1.9K 43 43
                                    

Men du vet du är den enda ingen konkurrerar med dig hemma
-channel orange, hov1

Noel lämnar rummet innan jag gör det. Det dåliga samvetet kommer direkt när han stänger dörren bakom sig.

Jag tar ett djupt andetag och stänger ögonen en sekund.

Jag vill inte göra Noel ledsen, det vill jag verkligen inte. Men jag kan inte hjälpa hur jag känner.

Om han har haft känslor för mig länge borde han väl ha sagt det?

Det kan ju inte vara mitt ansvar att veta hur alla känner.

Melker kommer in i rummet, uppenbart full.

-Eliseeeee, han går fram och kramar mig.

-Hur mycket har du druckit?, jag hjälper honom att sätta sig på sängen.

Han börjar räkna på fingrarna. Han håller upp alla tio.

-Så här mycket

Oklart hur mycket alkohol tio fingrar är...

-Jag vill röka, mumlar han och tar upp ett cigarett paket ur fickan.

-Inte här inne, säger jag.

-Jo

-Nej, kom vi går ut

-Men jag vill rööööka, säger han och slänger sig på sängen.

Han börjar muttra samtidigt som han tar upp en cigarett och tänder den.

Han tar ett bloss och blåser sen ut röken.

-Melker vad gör-

Han avbryter mig.

-Är du kär i Dante? Asså på riktigt, eller blev det bara jobbigt med Noel och allt var lättare med Dante?

-Jag är kär i Dante, säger jag bestämt.

Lite för bestämt, det låter mer som att jag försöker övertyga mig själv, snarare än Melker.

Och självklart märker Melker också det. Men han säger inget mer, han börjar istället sjunga för full hals.

Jag överväger att gå, men samtidigt kan jag inte lämna honom ensam.

-Kom vi går ut och letar upp Felix

Om jag kommer tvinga Felix att ta hand om Melker?

Absolut, alla dagar i veckan.

Efter lite letande hittar jag honom sittande i en soffa. Han pratar med någon kille jag inte känner och först tänker jag att jag kanske inte borde störa, men sen blåser Melker rök i mitt ansikte och då tvekar jag inte en sekund.

-Melker kan vara med dig va?

Felix ska protestera men Melker har redan sett honom och går fram och börjar prata. Felix ger mig en mördarblick.

Innan han hinner bli ännu argare för att Melker blåser rök på honom försvinner jag bort i jakt på Dante.

Olivia och Axel står och hånglar i ett hörn.

Herregud blir de aldrig trötta på varandras saliv?

Tydligen inte.

Jag hittar Dante, men han står med Valter.

Borde jag gå fram?

Blir Valter sur blir han sur, det är hans problem.

Jag går fram till dem.

-Hej, säger Valter och tittar lite halv stelt på oss.

-Hej Elsie, säger Dante och lägger ena armen om min midja.

Jag ler lite mot honom.

Valter ger mig

Vafan-händer-snälla-förklara

Blicken men jag ignorerar den.

Jag känner hur Dante långsamt stryker mig över armen, något som Valter också tycks märka. Valter verkar fatta och försvinner bort samtidigt som han muttrar

-Vafan Dante

Jag skrattar lite innan jag ställer mig framför Dante. Han tittar på mina läppar. Jag höjer lite på ögonbrynen. Han tittar upp och verkar se någon för han dröjer kvar med blicken. Jag vänder mig om och där, en bit bort står Noel och tittar

Nej

Stirrar på oss.

Jag orkar inte ha mer dåligt samvete över honom så jag kysser Dante.

Framför honom.

Men Dante är den enda jag är kär i, den enda jag vill kyssa.

Kanske hjärtlöst då han för några minuter sen sagt att han är kär i mig.

Men jag orkar inte bry mig om hans känslor.

Så jag kysser Dante.

Dante skrattar lite när vi drar ifrån och jag kramar om honom.

-Kan vi gå?, mumlar jag.

Ännu ett skratt.

Jag fattar inte vad som är kul.

Varför har nästan alla killar jag känner dålig humor?

Utom Melker han är rolig, ibland.

-Ja det kan vi.

Så vi går. Lämnar allt där inne.


Förlåt för sääämst uppdatering (som vanligt ingen är förvånad)

Ni kan ju läsa min nya bok om Dante om ni vill ;)

Ta hand om er!!
<33

Heartbreak- Noel FlikeWhere stories live. Discover now