Kidnapped

Del 61.

MADISONS POV

Jag hade mitt huvud lutat mot Antonios bröst medans vi kollade på en film i våran lägenhet.
Plötsligt knackade det på dörren.

Jag reste mig upp.

"Måste du verkligen?"
Frågade Antonio.

"Jag kommer snart"
Sa jag och log mot honom.

Jag gick fram till dörren och öppnade den.
Där stod Antonios föräldrar med barnen i deras famn.

Angela och Angelo hade vuxit så mycket under den tiden vi alla var separerade..

"Antonio!"
Ropade jag.

Antonio kom bakom mig.

"Det är dags att ni två tar ansvar för era barn"
Fräste Antonios mamma och satte ner barnen på marken och gick med Antonios pappa.

Jag och Antonio kollade chokat på varandra innan vi kollade ner på barnen.

Jag hukade mig ner och kramade om dom innan jag pussade deras huvuden.

Antonio kliade sitt huvud.

"Kan vi bara inte lämna dom på gatan?"
Frågade han.

Jag hade båda barnen i famnen.

"Antonio! Sono i tuoi figli!"
- Antonio! De är dina barn!

Sa jag och gav honom en dålig blick.

"Jag skojar bara"
Sa han och tog Angelo från mig.

"Hej lille man"
Sa han och log.

Angelo såg sur ut och gav honom en örfil.

"Idiota"
Sa han.

"Det fick han från din sida av släkten"
Sa Antonio och satte ner Angelo.

"ben fatto tesoro"
- Bra gjort älskling

Sa jag till Angelo och log.

"Papà, perché ci odi?"
- Pappa, varför hatar du oss?
Sa Angela och såg ledsen ut.

Jag gav Antonio en dålig blick.

"No, no, mia principessa. Ti amo"
- Nej, nej min prinsessa. Jag älskar er"
Sa Antonio och log.

"Det märker man verkligen"
Sa jag och rullade mina ögon.

"Iallafall inte jag som lämnade mina barn i 2 år för att bli modedesigner"
Sa han kaxigt tillbaka.

"Jag var iallafall inte otrogen!"
Fräste jag.

"Låt mig tänka...jo. det var du."
Sa han argt.

"Sei un idiota inutile!"
- Du är en värdelös idiot!

Sa jag och gick upp för trappan.

"Ti amo anche io!"
- Jag älskar dig också!

Ropade han ut.

Jag stannade till på trappan och tog av en av mina klackar och kastade den på honom.

Jag missade och råkade träffa en vas som vi fick som bröllopsgåva av Antonios föräldrar.
Vasen föll mot marken och gick sönder.

"Du får betala för den där!"
Ropade han.

"Betala själv rich boy!"
Ropade jag och fortsatte upp för trappan.

"Drama Queen!!"
Ropade han.

"Hjärndöda apa!"
Ropade jag tillbaka.

Han svarade inte och jag kände mig stolt.

Plötsligr hörde jag ett ljud av ett vapen som laddades.
Jag vände mig om och såg Antonio rikta vapnet mot mig.