Kidnapped

Del 12.

MADISONS POV

Jag frös till...

Alla va tysta i rummet och kollade på oss två.

"Antonio..." sa jag och gick fram till honom

Han bara stod där, inga känslor över huvud taget.

"Jag tänkte berätta men..."

"Men Vadå?" Sa han och kollade på mig besviket.

"'Men...allt med Jennie..." sa jag tyst.

"Skit i henne, jag bryr mig om just dig!"
Sa han och kramade om mig.

"Nawwww" hörde jag alla bakom oss säga

"Nå? Ska du behålla det?"

Sa han lugnt.

"Faktiskt..Aa" sa jag och log litet.

"Hörde ni killar? Jag ska bli pappa!"
Skrek han och Joe kom fram och slog till han på ryggen lätt.

Antonio hukade sig och tog sina händer på min mage. Det såg ut som att han faktiskt....faktiskt hade känslor!

"Tjejer...vi måste ha en babyshower!!"

Sa jag och kollade på Angel och June.

"Men vilka ska vi bjuda? De finns ju inga."
Sa Angel surt.

Antonio gav mig min mobil.

"Här. Ring alla dina vänner och säg att de ska komma hit."

Han log kallt.

Jag blev så glad så jag tog tag om hans axlar och gav honom en puss.

Jag Angel och June satt uppe hela den natten och planerade allt och vilka vi skulle bjuda.

Dagarna gick som de gick och även månader.

Jag är bara några dagar ifrån att föda.
Min mage är jätte stor och jag kan känna hur bebisen sparkar.

Jag va och diskade i köket medans alla andra va där uppe.

Efter en stund kände jag hur jag fick mer och mer kramper.

Jag började skrika och kände hur vattnet gick.

"Antonio!!!!!" Skrek jag ut.

Jag satt på marken och fortsatte att skrika.

Antonio sprang fort in.

"Oh shit.."
Sa han och skyndade sig fram till mig och bärde upp mig och sprang till bilen.

Han satte fast mitt säkerhets bälte och han hoppade in i bilen med gasen i botten.

Jag skrek så högt att jag säkert skulle kunna ha sönder glas.

Det tog 5 minuter att ta oss till sjukhuset.

Antonio bärde ut mig och skrek på en doktor som kom springandes med rullstol.

Jag satte mig och höll om Antonios hand medans jag blev inrullad till förlossningssalen.

När vi va där satte de mig på stolen och 3 sjuksköterskor sprang in.

"Okej gumman, du måste krysta!" Sa en av sjuksköterskorna och höll om min hand.

Antonio stog utanför rummet och ringde alla andra för att de skulle komma hit.

Jag krystade och skrek medans jag grät.

Antonio kom in och höll om min hand.

"Du är snart där!! Krysta lite till bara"

Sa sjuksköterskan igen.

"Jag ser ett huvud" sa Doktorn

Man hörde ett skrikande ljud.

Och doktorn bärde upp en liten bebis och lindade in den i en handduk.
Jag fortsatte att skrika och doktorn tog ut en till bebis.

"Grattis! Det är tvillingar. En pojke och en flicka." Jag började att gråta och tog en och Antonio den andra.

Jag såg hur Antonio blev tårögd.

"De ska heta Angela och Angelo." Sa jag och kollade ner på nyfödda Angela. Hon hade ljus gröna ögon och brunt vackert hår.

Antonio gav mig Angelo som va 2 minuter äldre och hans såg precis ut som Angela.

Deras hela namn är Angelo Roberto Castelano
Och Angela Valentina Castelano.

Mina små älsklingar...

Någon stund senare när både jag och bebisarna hade blivit förflyttade till ett rum kom alla killarna och tjejerna in.

"Omg..." sa June och gick och tog upp lilla Angela.

"Heejjjjj! Jag är din moster"
Sa June och kramade om henne.

"Hallå Angelo, din brorson heter också Angelo!" Ropade Antonio till Angelo som stod och pratade med Mateo.

Några dagar gick och Madison fick äntligen åka hem med Angela och Angelo.

Både jag och Antonio jobbade på tvillingarnas rum och målade väggarna.

En dag gick jag ut med Angela och Angelo i barnvagnen runt området.

Jag måste verkligen börja träna nu efter att ha varit gravid.

Jag såg ett par män i svart komma framför oss, jag blev lite orolig men gick på andra tankar direkt.

Precis när jag gick förbi dem med barnvagnen tog en av männen fast mig och de andra tog barnvagnen.

"NEEEEJJ!!!" Skrek jag och försökte att komma loss ur mannens grepp...men det va försent. De hade redan sprungit iväg.

Jag att mannen som höll i mig hade en orm tatuering på handen.

Jag tänkte snabbt och bet honom i handen.

"AJJ JÄVLA HORA!!!" Skrek han medans jag sprang därifrån tillbaka hem.

Jag sprang in genom dörren och såg direkt Antonio stå där

"Vart är barnen?" Sa han oroligt.

Jag sprang fram och tryckte mitt ansikte i hans bröst.

Jag grät ut
"De tog dem!! De hade orm tatueringar...de tog Angela och Angelo..." grät jag ut.

"Va?" Sa Antonio frustrerat.

Alla andra killar kom fram.

"Snideris" Sa Antonio argt.

"Snideris tog dem....jag är skyldig de pengar." Sa Antonio besviket.

"Ge dom pengarna då!!!" Skrek jag med tårar i ögonen.

"Killar kom." Sa Antonio och killarna följde efter.

"Glöm det!! Jag följer med!" Sa jag frustrerat.

"Jag tänker inte förlora dig också!" Skrek Antonio i mitt ansikte.

"Jag skiter i!! Det är mina barn!" Skrek jag och satte mig i bilen.

Här har ni ett nytt kapitel. Vad tycker ni om Angela och Angelo och vad kommer att hända härnäst?? Stay tuned ;))