halvblod och trollkarlar

Kapitel 4. Han är så gått som död!

Rachels perspektiv

Okej, den där synen, nej tack. Men det finns en bra sak med den, vem dem än ska väcka med den så kommer det att misslyckas. För Percy är död, inte en bra sak. Vid den tanken började tårarna rinna igen.
"Rachel!" Jag reste mig skräckslaget upp och spärrade upp ögonen. Framför mig stod Jason och Frank.
"Var är dem andra?" Frågade jag. Jag tittade mig omkring och såg att jag låg i sjukstugan." Vad hände?"
"Dem andra sover fortfarande och går inte att väcka. Alla tjejer föll ihop utan synlig anledning." Svarade Jason." Man kan släppa dem andra från en meters höjd utan att dem vaknar."
"Har ni testat?" Runt mig ser jag dem andra tjejerna ligga i sängarna." Vem testade ni på?"
"Hazel och Piper." Jason skakade på huvudet och vände sig om för att gå." Jag berättar för Kieron att du har vaknat."

Jag hade nu varit vaken i två timmar, men ingen av dem andra hade vaknat ännu. Jag satt på en stol i sjukstugan och ritade med en märkpenna på mina byxor. Plötsligt reste sig någon av dem andra tjejerna sig upp med ett ryck. Reyna och Hazel var vakna. Jag ropade på Frank, som kom springande direkt.

Percys perspektiv

Mörkret var inte särskilt inbjudande. Det var mörkt, men inte särskilt tyst. Jag hörde skrap och skrik varannan minut. Väldigt lätt att sova. Smärtan i huvudet sköt upp varje gång jag försökte röra mig, så jag satt still. Jag saknade dem andra, mest Annabeth. Jag önskade att jag bara kunde ta mig här ifrån. Plötsligt hörs ett pickande från gallerfönstret. Jag vänder på huvudet trots smärtan och ser en liten grå uggla sitta där. Den har ett pergament i högra klon och en penna. Det sist nämnda behövs faktiskt inte.

På pergamentet stod det:
Jag har en flyktplan åt dig Perseus. Spela död, eller ännu hellre dö på riktig. Vakterna kommer kasta ut dig i havet då. Det borde du väl överleva son av Poseidon.
Med (o)vänliga hälsningar Athena.
P.s. Jag gör bara det här för att min dotter inte har gjort något annat dem senaste fem dagarna än att gråta.
P.s.s. Om du bara visste vad som hänt på lägret!

Jag skämdes över att jag inte hade ägnat en tanke på hur det var med dem andra.
Nedanför själva brevet fanns en svart ruta. Leos pergament video! Jag tryckte i mitten av den och plötsligt började en bild träda fram där.
På bilden dök sjukstugan upp. Dem flesta av sängarna var upptagna av tjejer. Piper, Reyna, Hazel, Thalia, Rachel, Annabeth. Och Kalypso? Vad gjorde hon där? Alla låg helt stilla som om den var döda. Var dem det? Var det det här Athena hade menat? På videon kom Jason och Frank in i sjukstugan. Dem gick först  till Hazel och sen till Piper. Det konstiga var att efter det gick dem till Annabeth. Jason berättade om en idé för Frank. Idén var en kyss av äkta kärlek. Jag trodde att han skulle gå tillbaka till Piper för att testa, men istället böjde han sig ner och kysste Annabeth på munnen! Hon öppnade ögonen och reste sig förvånat upp. Till min stora förvåning försökte hon inte döda Jason för det utan kysste honom tillbaka.