Skolan i Itronye

Kapitel Femton | Tystnad

   Crystal

Jag har hunnit göra allting.
   Jag har fått en syster, Penelope.
   Jag har upptäckt mina förmågor.
   Jag har gått i skolan i Itronye.
   Jag har träffat nya vänner, liksom ovänner.
   Jag har till och med åkt till en annan värld.
Men efter att allt det var gjort, var min tid på Itronye över. Jag skulle tvingas ta studenten, flytta hemifrån, skaffa jobb. Kanske till och med få en sann partner. Barn.
   Allt verkade så stort när man tänkte efter. Jag lyckades med allt det. Tyvärr, gjorde inte alla andra det. Coco dog, hon blev träffad av en pil i buken och föll ner från sin drake till sin död. Zero hamnade i fängelse för grovt misshandel. Kitty blev förblindad av en sjukdom. Hennes syn kunde inte bli räddad. Måns blev en känd författare. Han skrev böcker om våra äventyr. Lily dog för att rädda Sky i strid. Hon förblödde mitt i en skog, men en avsvimmad Sky bredvid.
   Sky. Existerar han längre? Efter Lilys död försvann han. Spårlöst. Det enda som funnits efter honom är lappar han lämnat. I min brevlåda. Yup, tydligen visste han vart jag bor nu för tiden.

   Vart bor jag exakt? Jo, i en villa. Med eldstad och skorsten. Jag bor där med min familj. Nej, inte mamma, pappa och Penelope. Min familj. Ryan, min son. Aidan, min pojkvän. Haylee, vår hund.
   Jag hare allt jag önskar. En familj, med hund, som bor i en fin villa nära min gamla skola. Skolan i Itronye.

   För inte så länge sedan fick jag en lapp. Den satt fastnålad på ytterdörren. Det stod mitt namn på dem. Jag hade hoppats på att det var Ryans inkomstansökan på Itronye som blivit accepterad. Så var det inte.
   Det var en lapp, med dessa ord:

Crystal.
Vi har inte mötts på årtal. Jag är ledsen över Lily. Jag är anledningen till hennes död.
Om jag bara sett mig för hade Lily varit vid liv just nu. Hon skulle säkert ägt en av de där små godisaffärerna med det bästa godiset.
Enda sedan det hände har jag varit fylld med för mycket skam för att visa nig själv. Nu har jag insett sanningen. Det fanns inget jag kunde gjort. Förr trodde jag att jag blev slagen, och att det fick mig att domna av. Nej, jag blev drogad.
Crystal. Jag vill möta dig igen. Jag tycker vi förtjänar att mötas. Efter alla dessa år. Jag vill ta med Kitty, även fast att hon är blind.

Med all respekt, Sky.

Sky.
  Han var vid liv, han ville mötas. Ingen adress lämnades. Vi möttes aldrig. Flera månader senare hittades ett lik på min tomt. Det tillhörde Sky.
  Sky hade blivit mördad på min tomt.

   Sanningen liksom lögner för med sig fara. I Skys fall döden. Han visste saker någon inte ville han skulle veta. Saker han ville dela med mig. Saker som hade dödat mig, också.
   Ibland undrar jag vad sanningen var. Ibland visste jag att det var bäst att jag inte visste. Det spelar ingen roll. Mördaren blev aldrig funnen. Mördaren visste vem jag var. Mördaren förblev fri.

Avslutningskapitel.
Varför läser folk fortfarande den här boken? 😂