Kapitel 1

112 5 0
                                    

Att vara social är inte precis min bästa egenskap. Jag går längst väggarna för att undvika uppmärksamhet, och slippa vara i vägen. Om jag inte går in i någon märker dom mig inte.

Ny skola, med nya människor.

Jag är 160 cm lång med svart lockigt hår som går ner över axlarna. Jag klär mig i simpla kläder som inte drar till sig uppmärksamhet. En simpel tröja med svarta jeans. Ett säkert kort.

Skolan jag börjat på är ganska stor, år 1-9 med två klasser i varje årskurs. Själv ska jag börja i 9B. Jag känner inte en enda person på skolan, då jag precis flyttat hit. Min mamma fick ett jobb hos nån rik snubbe i stan. Hon jobbar som en sekreterare eller nåt liknande, och vi behövde pengarna så då var det bara att flytta.

Korridoren är kantrad av höga blå skåp. Väggarna var nog vitmålade från början men nu är dem mest fyllda med klotter. På marken ligger godis-papper, gamla läskflaskor och tuggummi överallt.

Jag går mot den plats jag vart hänvisad i brevet som kom hem. Sal 45. Folk springer kors och tvärs i korridoren, och ingen verkar lägga märke till mig. Jag går förbi sal 39, 40, 41... Börjar närma mig nu.

Jag undrar vad alla kommer tycka om mig. Kommer dom se mig som "den tjejen i bakgrunden som aldrig pratar"? För det är nog så det kommer bli. Så var det iallafall på min gamla skola.

Sal 42.

Jag skymtar sal 45 en bit fram, och ökar farten lite. Jag börjar gå mer i mitten av korridoren istället för på sidan, och påbörjar ett sicksack mönster mellan alla människor. Dålig idé... Innan jag vet ordet av det ligger jag raklång över golvet. Okej, så någon sprang in i mig... No big deal! Jag reser mig snabbt och går till kanten av korridoren igen.

Inte gå i mitten... Inte gå i mitten... Inte gå i mitten. Man lär sig nåt nytt varje dag.

Jag hann inte se vem som sprang in i mig utan fortsätter mot sal 45 så snabbt jag kan.

När jag kommit fram öppnar jag dörren och det jag möts av påminner om korridoren. Massor av elever som springer runt i klassrummet, kastar pappersbollar på varandra och är allmänt stökiga. Jag står i dörröppningen en kort stund innan jag går in. Jag håller blicken nedåt för att slippa ögonkontakt och går mot ett av de bakre hörnen.

Ljudnivån är skyhög och jag börjar tro att det inte var en sån bra idé att flytta trots allt. Visst, jag passade inte in på min gamla skola heller, men där kunde man iallafall tänka.

Innan jag vet ordet av det börjar ljudnivån sänkas drastiskt och jag inser snabbt att jag är den enda som fortfarande står upp. Alla har satt sig ner på varsin plats, och istället för att skrika pratar dem nu med varandra.

Längst fram i klassrummet har en lärare nu ställt sig vid katedern och försöker få allas uppmärksamhet.

-Var tysta nu är ni snälla.

Säger hon, men utan resultat. Det kunde man anat. Hon fortsätter med en snällare ton innan hon ryter till:

- HÖR UPP!

Alla blir långsamt tysta. Efter en stund har hon lyckats få allas uppmärksamhet, och då fortsätter hon.

-Som ni kanske vet har vi fått en ny elev här i klassen.

NEJ!!!! Säg inget! Jag känner hur fler och fler blickar vänds mot mig och jag lutar mig nervöst mot väggen. Snälla, ingen uppmärksamhet. Jag ber dig!!!

-Kan du inte presentera dig själv?

Fortsätter hon. Okej. Jag kommer dö. Inte bra... Inte bra alls.

-Hej. Jag heter...

Jag möts av fnitter och skratt och slutar då prata.

-Kom fram hit.

Säger läraren. Jag tittar ner i marken hela vägen fram, och kan nästan känna allas blickar bränna i nacken då jag passerar dem. När jag kommit längst fram i klassen harklar jag mig.

-Hej. Jag heter..

-LITE HÖGRE STUMPAN!

Ropar en kille. Jag tittar upp men kan inte avgöra vem som sa det. Det är dock ganska jämnt fördelat med tjejer och killar i klassen.

-Jag heter Sarah. Jag är 15 år och är ny i stan.

Får jag fram på det tredje försöket. Ingen verkar påpeka något nytt, så jag tittar bara nervöst på läraren.

-Då ska vi bara hitta en plats till dig så kan vi börja lektionen.

Säger hon. Hon kollar runt lite snabbt i klassrummet.

-Du kan sätta dig bredvid Veronica.

Hon pekar på en tjej med långt rött hår som sitter ganska långt fram. Hon har en ledig stol bredvid sig, men verkar inte vilja dela den. Jag börjar gå mot henne. När jag sätter mig ner suckar hon högt och viskar något till en tjej bakom henne som skrattar till.

Bra skolstart Sarah... Bra skolstart.

SarahWhere stories live. Discover now