Kapitel 15: Inte mitt fel..

224 6 0
                                    

IZABELL'S PERSPEKTIV:

"Kom igen, Izzi, vi börjar snart" sa Eva, tog min hand och drog mig till skolbyggnaden.
Jag började gapskratta åt henne.

"Lugn björnen" skrek jag medan vi sprang genom skolans parkering.

"Hinner inte" skrek hon tillbaka.

"Vi börjar om typ tio minuter, Ev" skrek jag, hon stannade och jag flög på henne's rygg så vi ramlade ner på marken.

"Snyggt gjort, idiot" sa jag och log stort.

"Inte mitt fel" försvarade Eva sig, ställde sig upp och borstade av smuts från sin tröja.

"Jaså, vems är det då?" Frågade jag och ställde mig oxå upp.
Jag kollade ner på mina röda jeans och såg inga förstörda jeans. Bra.

"Klockans, duh" svarade hon och jag himlade bara med ögonen.

Vi började gå in till skolan igen och låt mig bara säga så här, det är fullt som sjutton.
Yay..

När vi kom äntligen fram till våra skåp så slog jag in min skåpnyckel och öppnad skåpdörren.

En liten vit brev fall ut ur mitt skåp och landade på marken.
Jag böjde mitt ner och tog upp den.
Jag öppnade brevet och tog upp två bilder från när mannen var i vårt hus och tog kort på oss å två andra av mig när jag sover. Vad fan.
Jag tog ut en liten servett med text på:

'Jag borde vara mer försiktig om jag vore er ~Z'

Stog det och det var ett kyss märke vid ena hörnet, lila brunt läppstift.

Det finns bara en person på denna skola och som jag set som har lila brunt läppstift.

Maria sanden..

STALKER ZWhere stories live. Discover now