Kapitel 11: I-Izabell?

208 6 0
                                    

IZABELL'S PERSPEKTIV:

Det har gått en vecka sen bilolycka och Eva har inte vaknat än.
Snälla vakna snart!
Jag klarar mig inte utan dig.
Speciellt när en läskigt stalker är efter mig.. Typ.
Liksom om han var efter mig skulle jag vara i han's händer nu för liksom när Eva eller min familj inte har varit med mig på en vecka nu så har jag varit ensam..
Helt ensam så varför tog han mig inte bara?
Och jag tror jag håller på att bli galen.
Efter att mannen med den gråa masken besökte så han jag alltid kollat över min axel.
Som om han skulle stå där, stirrades på mig.

Just nu sitter jag i väntrummet på sjukhuset och väntar på att Eva ska vakna.
Hahah det är så roligt här... NOT!

"Evalett Meltson's familj?" skrek en doktor och viftade med armarna.
Vad är det för fel på honom nu på? Har något hänt Eva?

"Ja?" Frågade jag och ställde mig upp snabbt.

"Ja, hon har vaknat" svarade han med ett leende.

"Vem är du?" Frågade han förvirrad.

"Henne's syster" svarade jag med ett leende.

"Okej, kom med mig" sa han med ett leende och började gå till Eva's rum, 231.

"Är hon okej?" Frågade jag orolig.
Han öppnade dörren till henne's rum och vände sig mot mig.

"Ja och välkommen in" sa han med ett leende,  jag gick in i rummet och han stängde dörren efter att jag gick in.

"I-Izabell?" Fråga en svag röst, jag kollade upp och såg Eva ligga på sin säng å kolla på mig.

"Jag är hungrig" la Eva till och log..

STALKER ZWhere stories live. Discover now