Kapitel 18

137 7 1
                                    

/Filippas perspektiv/

Killarnas spelning var slut och vi har bara en stad kvar och de är Malöm. Killarna går av scenen och jag får en svettig kram av Andreas. Jag kysser hans kind och de går vidare till signerings bordet. Jag gick till backa till bussen och när jag kommer in så hör jag några snyftningar från övervåningen. Jag smyger upp till övervåningen och det kommer från där vi brukar sova. Jag förstod att Amanda var där inne. Jag knackade försiktigt på dörren.
- Amanda?
- Lämna mig ifred, syftade hon fram. Detta angår inte dig.
- Finns det något jag kan göra? frågade jag.
- Hämta Anton, sa hon med gråten i halsen. Jag springer ner från bussen och till signerings bordet. Killarna var nästan klara. Jag gick bakom bordet och drog med mig Anton.
- Vad fan vill du, sa han. Ser du inte att jag är upptagen?
- Jahha så du tror jag bra kommer här helt random utan att vilja dig något, sa jag surt.
- Men vad vill du da, sa han. Fansen väntar.
- Du värkar ju inte vara så intresserar gå till dina fans när du kanske ska fråga den som betyder mest för dig hur hon mår, sa jag irriterat.
- Hon mår ju bra, sa han och skulle gå till fansen men jag han stoppa honom.
- Så du menar att man mår bra när man har låst in sig i ett rum! skrek jag fast det var ingen som reagerade på det.
- Hon har vad! skrek Anton.
- Låst in sig och hon pratar bara med dig! skrek jag mot honom. Anton skulle precis gå men Annamia körde iväg honom till signerings bordet. Efter drygt tio minuter så var de slut. Jag ser Anton hur orolig han är och springer till bussen.

/Antons perspektiv/

Jag springer in i bussen och frågar Nova vart Amanda är.
- Där upp, sa hon.
Jag går upp till övervåningen och hör att någon gråter. Jag knackar på dörren och jag hör ett klickande ljud. Jag öppnar dörren och Amanda kastar sig i min famn. Jag stänger dörren och går till min säng där vi sover. Jag läger ner henne där och jag läger mig bredvid henne. Jag ser att hennes ögon är helt rödsprängda.
- Älskling vad har hänt? frågar jag henne.
Hon trycker sitt huvud mot mitt bröst. Hennes tårar kommer fram igen.
- Snälla gumman berätta vad som har hänt nu, sa jag och blev bara mer orolig.
Hon tittade upp och såg mig i ögonen.
- Vi ska bli syskon, sa hon med gråten i halsen.
Mitt hjärta stannade. Är det sant.
- Anton det är ingen dröm, sa hon. Vi ska bli syskon, grät hon fram.
Jag kände tårarna tränga sig fram. Hon gav mig min mobil och jag såg meddelandet. Hon hade rätt vi kommer bli syskon.
Jag la mig ner på rygg och drog in henne i min famn. Hon låg på min bröstkorg. Jag såg hennes tårar rinna ner. Jag stryket hennes midja så hon skulle lungan ner sig. Det plingade till i mobilen. Det var ett meddelande från pappa. Jag drog osäkert fingrarna på skärmen och de skulle ha bröllopet två dagar efter spelningen i Malmö. Det stod också att Elin skulle bo men min mamma och Klara hos pappa och även jag.
- Men jag da? frågade Amanda. Jag hade tydligen läst meddelandet högt.
- Du ska bo med mig, sa jag lågt.
- Nova da? la hon till.
- Hon står inte med, sa jag. Din mamma vet ju inte vart hon är och hon har skrivit här att Nova inte är hennes dotter längre.
Jag ser henens tårar komma. Jag sätter mig upp och sätter henne i mitt knä. Jag kramar om henne bakifrån.
Jag ska ordna detta vi ska inte bli syskon, sa jag med gråten i halsen.
Jag vänder hennes huvud och kysser henne underbara läppar. Hon besvarar den.

-------------

Min nya flickvän ~AK~Där berättelser lever. Upptäck nu