Show me love - f.s

[31]

När Felix hade lämnat mitt hus vid sju på kvällen så ringde jag Paula i panik och bad henne komma över. Mamma som påstod att jag var sjuk lät mig inte åka hem till Paula som planen från början hade varit, därför fick hon ta sitt pick och pack och komma hit. Jag behövde ventilera mig lite och berätta om precis allt som hade hänt - om mamma, om Felix, om den oplanerade resan och allt annat som hände just nu. Egentligen skulle jag inte påstå att Paula var någon bra lyssnare, hon var mer en sådan som höll låda men när det gällde Felix ville hon mer än gärna höra eftersom hon inte alls tyckte om honom. Hon ville enbart höra saftiga historier om elakheter som han hade gjort. Därför var hon helt enkelt den bästa att prata med i det här fallet.

Snabbare än trott så dök Paula upp utanför min dörr och det första hon sade mig var något i stilen med att "berätta nu". Jag hade då svarat med att jag tyckte att vi skulle gå upp på mitt rum istället eftersom mamma var på nedervåningen och jag ville inte att hon skulle råka höra vad jag hade att säga. Hon var den där personen som stod mittemellan allt, hon tyckte om Felix men ville ändå göra det bra för mig. Ibland kändes det dock som att hon tyckte om honom mer än mig och därför ville att han skulle vara som ett extrabarn i familjen.

"Alltså Jacky jag håller på att vänta ihjäl mig, berätta vad Felix har gjort!" utbrast Paula när vi kom in på mitt rum. Jag stängde den vita dörren bakom mig och gick mot sängen som Felix och jag under natten hade sovit i tillsammans. På överkastet som låg över den bäddade sängen hade Paula satt sig i skräddarställning och väntade otåligt på att jag skulle svara henne. En djup suck gick ur mig och jag satte mig ner mittemot henne.

"Alltså det är en sån jävla konstig historia, du anar inte", sa jag samtidigt som sucken gick ur mig. "Bli inte arg på mig eller något för mina handlingar för nu i efterhand så ångrar jag mig."

"Nu gör du gör du mig ju bara ännu mer nyfiken!" nästan skrek Paula exalterat ut.

"Jag orkar inte berätta all bakgrund till allt, du vet nog det mesta som hänt mellan mig och honom den senaste tiden. Igår så hade vi i alla fall pratat ut på eftermiddagen och det sista han yttrade sig om var att han var kär i mig. Jag svarade bara att jag inte kände detsamma och sedan lämnade honom ensam i bilen. På kvällen så började han skriva massa konstiga sms till mig om att jag hade förstört hans liv, att han inte skulle sova något i natt på grund av mig och allt vad det nu var. Precis innan jag hade tänkt spärra hans nummer så skrev han att vi skulle träffas en bit från mitt hus." Jag tog en paus och pustade ut.

"Jag gick och mötte honom, klockan var väl sådär halv ett eller något. När vi snackade så verkade han inte vilja ge sig utan slängde ur sig en massa konstiga grejer hela tiden. Jag sa något i stilen med att han var jätte löjlig och att jag tyckte att han skulle ge sig och gå hem men han bjöd istället in sig till att sova hemma hos mig för att han skulle vägra sova hos sig under natten. Av någon konstig anledning sa jag att det gick bra och efter det så sov vi i samma säng, hela resterande natten", fortsatte jag och jag såg hur Paulas ögon bara vidgades ännu mer.

"Och ja, sen hände det ännu konstigare - min mamma bjöd in Felix till att vara med oss i Åre hela sportlovet. Jag försökte protestera och säga att du skulle hänga med oss istället men mamma gav sig inte. Efter ett tag så tog Felix över och sa att jag var trött och att jag skulle gå och lägga mig. Undertiden jag sov så planerade Felix och mamma massa grejer vi ska göra när vi är där och ja jag vet inte", suckade jag avslutande.

"Är du fortfarande kär i honom Jacky?" frågade Paula tvärt. Nu var det mina ögon som vidgades, den frågan var helt orelevant. Hon visste redan svaret på den - att jag inte var kär i honom eller hade några känslor för honom.

"Nej, vad tror du om mig egentligen?" svarade jag bestämt.

"Jag tror att du omedvetet är kär i honom, att du någonstans där inne drar dig till honom för annars skulle aldrig det här hända. Om du inte skulle tycka om honom så skulle du aldrig låta honom möta upp dig mitt i natten - du skulle inte ens svara på hans meddelanden om han skrev mitt i natten. Du skulle absolut inte heller låta honom följa med dig hem och sova i din säng, bredvid dig en hel natt", sa Paula med en väldigt otydlig blick.

"Det är bara som jag tror och tänker. Du försöker fösa undan tanken på honom och att du faktiskt är kär i honom. Du anstränger dig för att finna alla fel i honom fast du helst av allt vill hålla om honom", fyllde hon i.

"Men nu så har du fel, jag tycker inte om honom på det sättet. Jag kanske har gjort det förut men absolut inte längre", svarade jag förnärmat med en sur min.