Hus Nummer 13 (Svenska)

Kapitel 3: Kjell Wicked

Kjell Wicked var en trollkarl. Han kunde göra vad som helst från trolldrycker som kunde få en att aldrig kunna sluta skratta, till trollformler som kunde döda folk.

När han var barn hade han dem bästa föräldrarna man kan önska sig. Hans mamma hette Kristina Wicked och lyssnade på alla hans konstiga påhitt. Hans pappa hette Kristian Wicked och var nästan alltid med honom och älskade Kjell väldigt mycket. Hans föräldrar var inte ens gifta, men dem hade tagit varandras namn ändå. Fast en tragisk händelse hände när Kjell bara var 8 år.

Det var en lördagsmorgon i september och Kjell satt och åt frukost med hans föräldrar. De åt potatisbullar med juice. Det var Kjells favorit. Smaken var så härlig i munnen, det var så gott.

Jag och Kristian ska ut i staden och handla lite, men vi kommer hem vid klockan fyra, sa Kristina.

Okej, sa Kjell fast han ville egentligen inte riktigt att dem skulle åka.

Jag tänkte att vi kanske skulle kunna spela lite brädspel när vi kommer hem, sa Kristian.

Ja! Kjell blev väldigt glad när han hörde att dem skulle spela brädspel tillsammans när de kom hem. Det var alltid speciellt när de spelade.

Bara 20 minuter efter de hade gått började Kjell ta fram brädspelen. Han tog fram Fia, Backgammon, Alfapet, Ticket to Ride, Monopol, Trivial Pursuit, Cluedo och Schack. Det låter som mycket, fast när familjen spelade tillsammans så spelade de länge. Efter det spenderade han resten av tiden i sitt rum och stirrade på klockan.

Flera timmar hade gått och han hade tråkigt, så han övade på sin magi. Magi var ett av hans favorit intressen. Han kände som om han kunde göra vad som helst med magi. Han tog fram sin trollstav och började. Tiden gick så snabbt att före han ens visste det var klockan halv 4. Sedan satt han bara vid sitt skrivbord, kollade ut genom fönstret och väntade på att de skulle komma hem.

10 minuter senare såg han dem. De gick längs vägen och höll i hand. Som vanligt, log de. Dem var det närmaste paret någon i hela staden kände. När dem skulle korsa vägen stannade Kristian och sa åt Kristina att stanna också. Han lade sin hans i sin ficka och grep tag om någonting. Han tog ur handen ur fickan och satte sig ned på ett knä. Saken var en liten ask. Han öppnade den och inuti fanns en ring. En jättefin ring. Den var guld och hade en diamant i storleken av en ärta. Kristina såg överlycklig ut och tog emot den. Alla andra på gatan klappade.

I hörnet av Kjells öga såg han hans kristallkula glimma. Han slutade le och undrade vad det var som hände. Kristallkulan hade aldrig faktiskt fungerat på riktigt, han trodde att det bara var en leksak. Han gick till kulan och kollade in i den. Han såg vägen framför hans hus, och hans föräldrar. De kollade förskräckta mot någonting som kom i full fart mot dem. Kristian höll ut handen i hopp om att den skulle stanna, men det funkade inte. 8 hästar red på dem och de dog.

Kjell sprang nedför trapporna i panik och började låsa upp dörren. För någon anledning hade dem 7 lås på dörren. Medan han jobbade kollade han ut genom fönstret som var bredvid dörren. Nu var det inga klappande personer på gatan. Inga glada miner. Kristian och Kristina såg förskräckta ut, som om de hade sett ett spöke. Kjell hade bara ett lås kvar när Kristian höll ut handen. Kjell började nästan gråta när låset krånglade. Till slut fick han upp dörren, fast det var för sent. Han såg på när 8 hästar red på hans föräldrar. Han skrek och skrek och skrek, fast dem var döda nu. Det fanns inget han kunde göra.

Kjell var en konspirationsteoretiker. Han hade konspirationsteorier om mycket. Han trodde att jorden var platt, han trodde på aliens, han hade till och med konspirationsteorier om huset.

Han berättar sina konspirationsteorier till alla han möter, men ingen lyssnar på honom. Han försökte så många gånger att berätta hans teorier att han bestämde sig att aldrig gå ut, bara sitta inne och trolla. Efter en vecka behövde han inte sova för att han hade kommit på en trollformel som gjorde att han inte behövde det. Den smakade som om det var köttfärssås med kött som man inte ville veta var den kom ifrån.