Secretly in love

[Kapitel 38]

ADAMS PERSPEKTIV

"Självklart." svarar Heaven och tar Eriks hand. Sekunden hon ställer sig upp så lyfter han upp henne och slänger henne över axlen, vilket får henne att skratta, innan han börjar lämna rummet med henne.

Jag följer dem irriterat med blicken och hon tittar på mig ända tills de har lämnat rummet.

"Vad är det som är så speciellt med henne?" frågar Jesper och tar en klunk av sin öl. Jag fattar fortfarande inte varför vi håller på och leker att vi inte känner henne, jag menar, det måste vara döjobbigt för Jesper att se hans lillasyster såhär.

"Vad menar du?" svarar Viktor och lutar sig bakåt i soffan.

"Ja, vad är det som är så speciellt med henne? Jag har hört talas om henne innan, och alla säger att festen inte har börjat ordentligt om inte hon är där. Varför?" frågar Jesper igen och Viktor tänker efter några sekunder.

"Kolla här, Heaven är en komplicerad person, alla känner henne samtidigt som ingen känner henne, fattar du?" börjar Viktor förklara och Jesper bara nickar till svars.

"Jag har känt Heaven ett tag, jag känner henne inte jättebra, men är det nånting jag vet om henne så är det att det sista hon bryr sig om är sitt eget liv. Fattar du? Hon styr upp festerna för att hon är den som bryr sig minst om nånting över huvud taget. Jag tror att hälften av oss här hade kunnat berätta ett dussintals historier om galna saker den kvinnan gjort som kunde dödat henne, men inte gjorde det." fortsätter han och jag känner hur hjärtat svider till lite. Känner hon verkligen så? Att hennes liv inte har något värde?

"Som vadå?" frågar Kevin honom och han skrattar till lite.

"Som typ den gången några killar stod och skulle hoppa från en balkong för att se vad som hände, och hon började skrika 'gör en volt' till dem, men de fegade ur så hon gjorde det istället och bröt nästan nacken." skrattar Viktor fram och flera till börjar också skratta, vad i helvete?

"Eller minns du den gången snuten kom till Ylvas hemmafest och försökte stoppa den och Heaven gick fram och frågade honom om han ville ha en shot?" skrattade Maja fram och Jesper tittar förvirrat på dem.

"Vad hände då? Körde de hem henne?" frågar Jesper och skrattar lite för att spela med.

"Ja, vi vet inte riktigt var hon tog vägen, så vitt vi vet så har hon inga föräldrar eller syskon, men hon var snabbt tillbaka." svarar Viktor och klunkar det sista av sin öl innan han öppnar en ny. Jag kan se i ögonvrån hur Jesper sjunker ihop lite.

"Vad har hon mer gjort?" frågar jag, detta ska jag ta upp med henne sen.

"Hon har dragit på sig en hel massa rykten, som inte ens är sanna. Hon har hamnat i massa bråk för att folk har kallat henne saker som inte stämde, men hon har aldrig visat sig svag även om vi vet att hon mår mer psykiskt dåligt än vi alla tillsammans." förklarar Maja för oss och vi nickar vidare.

"Vad menar du för rykten?" frågar Jesper, herregud, han vill verkligen inte veta.

"Det är inte vår plats att berätta." svarar Viktor och tittar på Maja och hon nickar instämmande. Vilken tur.

"Men det finns massor med roliga grejer med, en gång blev hon så bäng att hon liftade med någon efter en fest, och när hon frågade dem vad de gjorde uppe så sent så svarade dem att klockan var nio på morgonen?" säger Viktor och skrattar till.

"Knarkar hon?" frågar Jesper förvånat och irriterat.

"Lite för mycket, vet helt ärligt inte hur hon fortfarande lever? Vad trodde ni hon gör där uppe med Erik?" svarar han som att det vore världens mest normala sak i världen. Jesper blir mer irriterad och jag spänner mina käkar hårt för att inte bara ställa mig upp och hämta henne.

Nej, jag kan inte ta detta längre, jag ställer mig upp och säger att jag ska på toa innan jag lämnar rummet och börjar leta efter Heaven. Jag hittar henne sittandes på golvet med Erik i ett av rummen.

Jag ser att de bara sitter där, med var sin joint mellan fingrarna. Nu räcker det påriktigt. Jag går fram till henne, tar jointen ifrån henne och ger den till Erik innan jag lyfter upp henne och går till bilen.

Utan att säga ett ord så sätter jag henne där bak och jag sätter mig jämte henne. Jag drar upp mobilen och skickar ett sms till Jesper att jag är med henne och att vi sitter i bilen och de kommer kort därefter ut till bilen.

Leo som inte har druckit nånting sätter sig där fram med Kevin medans jag och Jesper sitter bak med Heaven.

"Jag kan inte fatta att hon har gått igenom så mycket och jag har inte funnits där för henne." viskar Jesper så att knappt jag gör det och jag vänder mig försiktigt mot honom utan att väcka Heaven som har huvudet mot min axel.

"Lägg inte allt på dig själv, du visste inte." viskar jag tillbaka och han kollar bara blankt framför sig.

"Hon säger till folk att hon inte har någon familj, att hon inte har syskon, tror du det är så hon känner påriktigt?" viskar han igen och jag skakar försiktigt på huvudet.

"Du sa ju inte till oss att hon fanns heller." svarar jag och han nickar till.

"Vi måste hjälpa henne." säger han och jag nickar instämmande, jag önskar bara att jag kunde berätta för honom.