Anne
Jag vaknar med ett ryck, jag andas häftigt, svetten rinner och hjärtat rusar.
Samma drömmar som vanligt, om den mörkhåriga och sexiga mannen. Tyvärr kan jag inte riktigt se honom, eller ja, jag kan inte se hela honom på en och samma gång. Jag ser bara små skymtar av honom, som bara munnen, bara ögonen. Annars är allt mörkt. Bara en sak åt gången, men däremot känner jag honom tydligt.. väldigt tydligt.. När han tar på mig, smeker mig, det känns så otroligt verkligt. Jag suckar högt och det knyter sig I underlivet bara jag tänker på honom.
Märkliga är att han har alltid en svart ståtlig varg med sig, den ser jag konstigt nog väldigt tydligt och den är så otroligt vacker. Precis som mannen är, hans mörka hår, nästan svart och han känns så härligt mystisk. Likaså vargen, pälsen riktigt skimrar och den har stora vackra röda ögon. Den ser rätt läskig ut om jag tänker efter och inte riktigt varglik. Men den utstrålar trygghet på något sätt, den gör mig iallafall väldigt lugn.
Jag älskar verkligen vargen.. ja det låter kanske konstigt. Men den har liksom funnits med mig sen barnsben och dessa lustiga drömmar kommer nästan varje natt. Så.. ja.. ibland längtar jag till att få gå och lägga mig så jag kan fortsätta drömma.
Och gud.. jag drar efter andan, blundar och smeker mitt ena bröst.. jag dras verkligen till mannen, på ett plan jag inte riktigt kan beskriva.
I drömmarna kysser han mig, hans händer är överallt och utforskar varje centimeter av min kropp. Hungrigt trevar fram, lika hungrigt som jag utforskar hans. Och sex.. ja vi har sex..
Jag för handen ner till mitt kön och fantiserar att det är hans hand som rör mig. Precis som i drömmen nyss.
Jag smeker fortare och jag blundar och ser honom ligga på mig, kyssa mig.. åh gud.. en pulserande ström släpps lös och hela underlivet rycker.
Önskar så att drömmarna blir verkliga.. Men.. de är bara drömmar.. men fantisera får man ler jag för mig själv.
Drömmarna har dock de senaste månaderna blivit klarare, intensivare och har kommit oftare och pågår längre.
Jag har känt honom mer och jag kan nästan se och känna honom om jag blundar i vaket tillstånd.
Nu till det lustiga.. ja riktigt tokiga egentligen.. men.. När jag var barn, var mannen en pojk, det är som.. som om han vuxit upp med mig.
Vi lekte men jag var väldigt blyg och vi pratade aldrig direkt med varandra. Vi läste varandras tankar, eller som om vi visste vad den andre ville och tänkte. Men vargen däremot, han och jag pratade mycket, om allt mellan himmel och jord, fram tills dagen mina föräldrar dog. Då orkade jag inte prata med någon på väldigt länge. Mina föräldrar dog när jag skulle fylla 11. De brann inne, ingen vet hur branden startade, jag sov sägs det men de lyckades ta ut mig. Minns ingenting av det och har många minnesluckor från min barndom för övrigt.
Tillhör detta verkligen vanligheterna att drömma så här? Om samma personer och att man pratar med djuren? Nej det tror jag inte. Kanske prata med djur såklart. Men samma drömmar?
Inte enligt min bästa vän Jonna iallafall, inte vad hon sagt åtminstone. Hon drömmer om olika killar och olika saker. Massa konstiga saker dessutom när jag tänker efter. Men jag.. Jag har bara en man i mina drömmar, en och samma... Alltid...
Jag är snart 25 och har inte lyckats ha en enda pojkvän pga mina drömmar. Vem sjutton är oskuld vid 25 års ålder?? Jo jag.. Men det går bara inte för det känns som jag skulle vara otrogen känslomässigt. Svårt att beskriva, men jag väntar på.. DEN mannen.. jag minns tydligt första gången han kysste mig.. jag var runt 17 år tror jag, sen eskalerade det fort..
Jag kastar av mig täcket, sätter mig på sängkanten och tittar på klockan.
-"Shit jag har försovit mig!!"
Klockan är 08.24 och jag börjar jobbet klockan 09.00!! Omg!
Den nya butiksägaren sägs vara så jävla tjurig så att komma försent kommer inte på frågan!
Och det är första gången jag ska möta honom, så då vill jag göra ett bra intryck.
Han har en stor klädkedjan så förstår inte vad han ska med "Den lilla klädbutiken" till. I denna lilla håla.
Jag kammar mitt långa blonda hår och slänger upp det i en tofs.
Rotar snabbt fram en zebramönstrad tunika, ett svart skärp i bredare sort och ett par svarta leggings. Det passar till mina svarta converse, det får duga! Jag har en ganska smal midja och rätt kurvig så gillar att ha skärp för att göra rättvisa åt kurvorna.
Shit, 08,32! Jag måste köra nu! Nycklarna?? Var fan har jag lagt dem? Går ut i hallen och turligt nog ligger dem på hallbyrån som står vid ytterdörren. Ett "Plötsligt händer det" moment! Halleluja!
Jag har en liten 2:a på andra våningen i ett relativt lugnt område. Jag har inte inrett den så mycket för jag har alltid känt att jag inte ska stanna. Jonna däremot, hon pysslar och donar när hon är här. Trots har jag bott här i snart 2 år så har jag inte fått inspiration.
Jag har sökt mig in till "storstan" ett tag nu men det är svårt att få en bra lägenhet som inte kostar skjortan.
Jag tar på mig min svarta skinnjacka, kastar min svarta handväska över axeln och springer ut genom dörren. Självklart ska låset krabba! Alltid när man är stressad!! Suckar högt och blundar för att koncentrera mig. Funka.. nu.. för helskotta..
Till slut går det, YES! Jag springer ner för trapporna, sen ut genom porten och där slås jag av spöregn. Självklart, det ska pissregna också! Håret blir dyblött men skinnjackan fångar en del vatten så kläderna klarar sig. Helt underbart detta..
Jag blippar upp min lilla röda Toyota, osäker på årtal, jag är helt urusel på bilar. Jag kan köra, thats it. Jag fick den av min farbror, han är bilmekaniker, så han fixar alltid min pärla om det behövs. Så hon är säker och går som en klocka.
Han tar alltid hand om mig, ända sen mina föräldrar dog. Jag skakar på huvudet, jobbet!! Jag måste köra! Klockan är 08.39. Helvete på ren jäkla svenska!! Jag grymtar för mig själv och gasar på lite extra.
Jag svänger in på gatan där Lilla klädbutiken ligger, hittar en parkering och parkerar. Lustigt namn på en butik tycker jag, men.. den är rätt liten, så det passar ändå. Men jag hade nog valt ett annat namn tänker jag medan jag kliver ur bilen.
Plötsligt blir jag dåsig och det kommer en känsla av att någon eller något ropar på mig. Sedan hör jag! Mannen från mina drömmar, han ropar mitt namn.. -"Anne"! Jag känner igen den så väl, mitt hjärta slår hårt. Jag har hört hans röst när han pratat med vargen.. så många gånger.. den där rösten gör mig knäsvag och dåsig.
Jag hör att den är nära men ändå långt borta, som om det är i mitt huvud.
Såklart det är... nu hör jag röster också... det fattades bara det! Nu går jag nuts! ANNE DU ÄR KNÄPP!! Jag skakar på huvudet och skrattar högt för mig själv.
Shit, jag är framme!! Vad är klockan? Hann jag?? Jag kastar blicken mot instrumentpanelen! Klockan är 08.59, tur jag bor nära jobbet! Jag springer fort till butiken. Tappar min väska såklart och håller på att snubbla över trottoarkanten. Lyckas samla mig tillslut och rotar fram nyckeln, blippar mitt lilla vrålåk och nu står jag äntligen utanför butiken. På sekunden i tid! Yes!
Precis när jag ska öppna dörren hör jag rösten igen, mycket högre. -"ANNE"!
Jag fryser till is för där.. innanför dörren står min man, alltså THE man. Min man från mina drömmar står på andra sidan dörren och stirrar på mig. Vad I...
Jag kan inte andas, jag känner nästan att jag svävar. Jag nyper mig i armen.. aj.. ont gjorde det.. men.. funkar det ens att väcka en så om man drömmer??
-"Anne" säger han igen och öppnar dörren. Han omfamnar mig och sedan tittar länge på mig, studerar mig, tar sedan mitt ansikte i sina händer.
-"Äntligen" viskar han, sedan böjer han sig fram och kysser mig.
Jag hinner inte reagera, vad sjutton händer? Är detta på riktigt? Men jag kysser honom hungrigt tillbaka, min man från mina drömmar, det känns så bra, så rätt.
Jag vill ha honom, här och nu. Slita av han kläderna och... gud vilka kyssar.. det känns verkligen som jag drömmer, kan det vara så? Att detta är en dröm? Kan inte riktigt skilja på dröm och verklighet, jag kanske inte vaknade i morse som jag trodde?
Jag tittar upp på honom, han har guldbruna ögon, kolsvart kort lite rufsigt hår, svart lite längre skäggstubb, smal rak näsa och markant käke. Fylliga ögonbryn och tjocka ögonfransar som får ögonen att riktigt lysa. Jag tittar neråt och han har en vit linneskjorta med de översta knapparna öppna så man ser en del av hans håriga bröst. Armarna är uppkavlade och man skymtar tatueringar. Solbränd och rätt muskulösa armar, ja hela han faktiskt. Jag drar med fingrarna längs hans bröst medan jag studerar honom.
Tittar ännu längre ner, han har ljusa jeans som sitter tight så man ser hans muskulösa lår. Denna mannen är helt fantastisk snygg och min dragning till honom är helt galet galen. Han är mer fantastisk i verkligheten än I mina drömmar. Jag väcks ur mina tankar när han böjer sig över mig.
-"Anne, jag har letat efter dig i evigheter. Nu har jag äntligen hittat dig". säger han och kysser mig hungrigt på halsen medan han smeker min rygg. Han luktar himmelskt och jag blir yr av upphetsning. Allt är som i en dimma, som om jag är förtrollad av honom, hans doft, ja hela han fängslar mig.
Men jag rycker till och återkommer till verkligheten, vad gör jag egentligen, jag känner ju inte denna mannen. Här står jag och kysser en vilt främmande man!
Vad i helskotta sysslar jag med? Jisses jag har tappat förståndet helt, jag måste stoppa! Så jag tar ett djupt andetag och drar mig ur hans grepp.
-"Vem är du och hur vet du vad jag heter? Vad är det som händer??" Frågar jag i smått panik och med darrande röst. Jag tittar på honom med tårar i ögonen och han tycks se orolig ut. Eller?
Det börjar snurra kraftigt i huvudet, jag känner mig fruktansvärt dåsig igen och helt plötsligt blir allt svart..