----BILD PÅ JACE PÅ SIDAN ELLER I TOPPEN BEROENDE PÅ VAD NI LÄSER PÅ. I SIDAN OM NI LÄSER PÅ DATORN OCH I TOPPEN OM NI LÄSER PÅ MOBILEM----
”Är du verkligen helt hundra på att det här är säkert?” frågade jag Jason när vi satt i bilen utanför klubben som spelade så pass hög musik att man kunde höra den hela vägen ut hit. Jag vet inte hur många gånger jag hade ställt den där frågan men jag kunde inte få bort känslan att något dåligt skulle hända.
Jason vände sig mot mig och greppade tag om mina höfter för att dra mig över växelspaken och ner i hans knä. Hans händer tog ett fast grepp om mitt ansikte så att han sen kunde vrida upp det mot hans. Min blick mötte hans och jag chockades över hur seriös hans blick var. Det var inte riktigt lika seriös som den blick har brukar ha när killarna har möte men inte långt ifrån.
”Brianna jag förstår att du är orolig men tror du verkligen att jag skulle ta med dig hit om jag inte visste att det var hundra procent säkert? Jag skulle aldrig medvetet utsätta dig för fara, jag älskar dig för mycket för det”
”Jason jag vet det, men det är inte mig jag är orolig för” nästan mumlade jag fram och kollade ner i mitt knä. Jag kunde höra hur Jason suckade framför mig innan han tvingade upp mitt ansikte mot hans igen.
”Brianna du behöver inte oroa dig för mig. Jag mår bra. Om det är Amanda du oroar dig för så sluta med det, hon och hennes gäng är inte ens i närheten. Dem är iväg på något jobb i New York eller något. Vilket senast jag kollade låg på andra sidan landet. Så ta det lugnt, vi är här för att slappna av lite och ha kul med våra kompisar”
Jag nickade lite smått till svar för jag visste inte riktigt vad jag skulle säga. Visste det var en lättnad att veta att Amanda inte kan ställa till med något men det får mig inte att sluta oroa mig för det. Jag älskar Jason mer än något så jag skulle alltid att oroa mig för honom. Jag vet att han har många fiender, många utav dem är rädda för honom men vad säger att dem någon dag inte skulle slå sig ihop mot honom. Skulle han och hans gäng ha en chans då?
”Hej hej hej, du tänker för mycket igen. Brianna vad ska jag behöva göra för att få dig att sluta oroa dig för mig. Jag vet hur man överlever i det här livet, jag har gjort det i över 6 år nu” försökte Jason lugna mig med men det hade ingen effekt. Inget han säger kommer att göra någon skillnad för hur jag ser på allt, det enda sättet att få bort mina tankar från det är att distrahera mig på något sätt.
Jason som kände mig bättre än någon annan insåg det också och innan jag hann reagera var hans läppar över mina. Hans händer hittade sin väg in i mitt hår och drog i smått vilket fick ett stön att lämna mina läppar. Jason tog det här som sin chans att stoppa in sin tunga i min mun. Jag själv lindade mina armar runt hans nacke för att dra honom närmre mig.
Jag vet inte hur länge vi satt där, ovetande om allt runt om oss. Jag stängde bort allting tills det enda som fanns kvar var jag och Jason. Men med en enkel knackning på bilfönstret var allting tillbaka. Snabbt drog jag mig undan från Jason och vände mig mot fönstret för att se Chaz på andra sidan med ett stort leende på läpparna. Han knackade en gång till och med en suck öppnade Jason fönstret så att vi kunde prata med Chaz.
”Ska ni inte komma in snart? Vi väntar på er”
”Vi kommer strax Chaz. Jag behövde bara prata med Brianna om en liten snabb sak”
”Ja ni ser ju ut att prata väldigt bra” små retades Chaz och menade vårat kyssande. Jag var så van med Chaz och Ryans alla skämt att det nu var vardag för mig.
”Chaz du kan gå in och beställa så kommer vi om bara någon minut. Har vi inte kommit i tid till ni får beställningen kan ni dricka upp våran. Jag antar att du och Robert inte lär ha något problem med det”
”Vi båda vet att lite extra alkohol aldrig har skadat”
”Jag tänkte väll det” sa Jason och Chaz gav oss ett snabbt leende innan han små sprang upp till klubben. Halvvägs dit verkade han se några tjejer som han gillade då han drog ut tre styckna från kön och drog med sig dem in. Jag himlade smått med ögonen och skakade på huvudet. Det lilla leendet som spreds på mina läppar kunde jag heller inte stoppa. Det här precis som Chaz och Ryans skämt börjar bli en vardags grej. Jag vet inte hur många olika tjejer som jag har sett vara i huset men aldrig kommit tillbaka.
”Så är vi okej?” frågade Jason och drog mig tillbaka till verkligheten. Han kollade frågandes upp på mig och jag nickade kort innan jag pressade mina läppar mot hans.
”Allt är bra, jag vet att du inte skulle låta något hända mig men det är inte bara mig jag är orolig för. Jag vet att du kan ta hand om dig själv men det får mig inte att sluta oroa mig. Jag kommer alltid att oroa mig för dig för jag älskar dig mer än något. Du förstår inte hur mycket du har förändrat mitt liv”
”Till det positiva hoppas jag”
”Ja till det positiva” sa jag och kysste honom kort innan jag hoppade ur bilen för att sen börja göra min väg upp till klubben med Jason bakom mig.
********
Ännu en av klubbarnas bimbo hade kommit upp till Jason och flörtade som jag vet inte vad. Dem verkade alla vara desperata och såg ut att göra nästan vad som helst för att få hans uppmärksamhet. Jag vet inte hur många tjejer som har kommit upp till Jason för att flörta under dem här timmarna på klubben men jag kan i alla fall säga att alla ignorerar mig. Alla som har kommit upp till Jason har totalt ignorerat mig där jag står vid Jasons sida, som att jag var osynlig eller något.
Men till min lättnad och glädje så puttade Jason undan dem om dem kom för nära och försökte få dem att gå ifrån utan att det blir bråk. Vilket har funkat fram tills nu. Tjejerna har tillslut insett att han inte var intresserad och gått sin väg. Men tjejen som just nu försökte klänga sig fast vid Jason verkade inte fatta det och när hennes händer försökte hitta sin väg in i hans tröja fick jag nog.
Utan att tänka på vad jag gjorde pressade jag mig in mellan dem två innan jag puttade undan tjejen en bit. Jag kunde se Jasons chockade ansiktuttryck i kanten av mitt synfält och hur tjejen hade problem med att hitta sin balans. Men när hon väll hittat sin balans fastnade hennes blick på mig och hennes ögon var fyllda med inget annat än hat.
”Vad är ditt problem?” skrek hon och flängde ut med armarna så att hon nästan smällde till Robert som stod vid sidan av henne.
”Du är mitt problem. Alla ni desperat tjejer här inne är mitt problem. Kan ni inte se att Jason är upptagen, att han är här med någon annan. Ni alla tror att ni är så himla snygga och att ligga med Jason kommer ge er någon slags status. Men gissa vad, den enda statusen du får är slampa. Jag hör er alla gnälla över hur killarna behandlar er, att dem inte behandlar er med respekt. Men hur ska dem kunna respektera er om ni inte ens kan respektera er själva”
”Vem fan tror du att du är som kommer in hit och kallar mig slampa? Du har ingen aning om vem jag är så kom inte och släng förutfattade meningar åt mig”
”Nej du har rätt, jag vet inte vem du är. Det jag däremot vet är att du flörtar med pojkvän och trotts att han säger nej gång på gång så ger du inte upp”
”Din pojkvän?” frågade hon först oförstående innan hon insåg vad jag menade och ett högt falskt skratt kom från hennes över spacklade läppar. ”Du tror väll inte att han är tillsammans med dig på riktigt? Jason gör inte hela den där relationsgrejen, det vet alla”
”Personer kan förändras”
”Och du tror att han skulle förändras för dig? Du är ingenting, jag menar kolla på dig. Det enda du möjligtvis skulle kunna erbjuda honom är pengar för du har varken utseendet eller attityden för att vara med honom. Så varför tar du inte din lilla rumpa och åker tillbaka till dit du hör hemma för det är inte här. Jason kommer aldrig att älska dig så rädda dig själv medan du kan för han faller inte för fula, smaklösa tjejer som dig. Han kommer bara att krossa dig och då kommer du ångra att du inte lyssna på mig. Så varför flyttar du inte på dig så att jag kan ta med mig Jason ner till toaletterna”
Just nu såg jag rött, jag visste att det hon sa inte borde påverka mig så mycket som det gjorde. Det var inte ens så farliga grejer hon sa men jag har gått och samlat på mig allt som folk har sagt om mig och nu brast den lilla dammen som höll allt inne. Alla förolämpningar, alla konstiga blickar och alla osäkerheter som jag har hållit inne. Jag visste att Jason älskade mig men jag var hela tiden orolig att han skulle hitta någon bättre. Någon snyggare, smartare för det skulle alltid finnas någon bättre runt hörnet.
Så innan jag hann tänka igenom vad jag gjorde slängde jag ut med armen och i nästa sekund gjorde min hand kontakt med hennes kind. Än en gång vinglade hon till men hittade balansen fortare den här gången. Hennes chockade ansikte vreds upp mot mitt och jag kunde se ett rött handavtryck formas på hennes kind. Hon öppnade munnen för att säga något men jag hann före henne.
”Nej du får ingen talan. Jag är trött på att folk hela tiden säger att jag inte duger för Jason och att våran relation aldrig kommer hålla. Jag vet att det finns en chans att vår relation inte håller, det är en risk i alla relationer. Men jag tänker inte låta personer som du förstöra för mig, för oss. Jag är trött på att hela tiden stå i bakgrunden och nu sätter jag ner foten” sa jag och andades andfått efter. Jag kunde se chocken i hennes ögon innan det förvandlades till ilska. Hon tog två snabba steg mot mig men stannade tvärt när Jason ställde sig framför mig. Hans hand hade ett fast grepp om min handled och hans kropp var stel framför mig. Lätt lät jag min fria hand glida över hans rygg vilket genast fick honom att slappna av och trotts allt som hände runt oss kunde jag inte låta bli att le. Jag älskade effekten jag hade på honom.
”Jag tror att det är dags för dig att gå nu” sa Justin i en låg och kall röst.
”Men Jason jag”
”Inga men. Jag lika som min flickvän börjar tröttna på dig och alla andra tjejer som kommer upp hit. Vi kom hit idag för att ha lite kul med våra kompisar och du har inte gjort något annat än göra oss irriterade så det är tid för dig att gå någon annanstans”
Hon verkade vilja säga emot honom. Hennes mun öppnades gång på gång men ingenting kom ut. Hon såg nästan ut som en fisk där hon stod och gapade. Efter ett tag verkade hon inse att det inte var värt att kämpa emot och efter att ha stampat smått med foten vände hon på klacken och gick sin väg.
Jag kände hur jag slappnade av ju mer hon gick bort och efter ett tag släppte jag ut ett andetag jag inte visste att jag höll. När vi alla stått tysta ett tag under tystnad verkade alla dra sig ur vad som hände. Trish var först att göra något då hon skyndade sig upp till mig och drog mig ur Jasons grepp för att kunna dra mig in i en kram.
”Är du okej gumman?”
”Jag tror det, bara lite chockad. Jag har alltid vart emot våld, inte för att det där var jätte våldsamt. Det var bara en smäll men”
”Vem bryr sig om det bara var en smäll. Det var fucking awesome, jag trodde jag aldrig skulle få se dagen Brianna Smith slog en annan tjej. Speciellt inte för Jasons skulle, gud du skulle ha sett honom. Han var så tänd på dig” det sista viskade hon så att bara jag skulle höra henne och jag kände hur rodnaden spreds på mina kinder.
”Tack Trish” viskade jag fram då det var de enda jag kunde få fram. Men jag behövde inte säga så mycket mer för inom kort var dem andra på mig och klappade mig smått på axeln för vad jag hade gjort. Tydligen stolta över vad jag har gjort. Eller nästan alla i alla fall. Jason stod bara där jag hade lämnat honom och kollade på mig. Han sa inget och hans ansiktuttryck avslöjade inget heller. Det fick mig att ifrågasätta det Trish sa. Var han verkligen tänd för det jag gjorde eller blev han istället besviken?
Innan jag hann tänka mer kände jag en hand greppa ta om min armbåge innan jag blev med dragen en bit bort. Min rygg blev upptryckt mot väggen en liten bit bort och jag kollade chockat upp för att mötas av Jasons bruna ögon. Hans ögon kollade intensivt in i mina, fick mig knäsvag och nära på att smälta på plats.
Utan förvarning lutade han sig framåt och pressade sina läppar hårt mot mina. Hans händer var inflätade i mitt hår och drog smått så att mitt huvud vinklades uppåt. Mina egna armar lindade jag runt hans midja och lät mina händer glida över hans rygg. Jag kunde känna hans muskler igenom han tröja och kunde inte låta bli att stöna när han pressade in sin tunga i min mun. Han kysste mig som att vi vart isär under en lång period och vill kyssa mig ordentligt för att ta igen på förlorad tid. Inte för att jag klagade, jag älskade sättet han just nu kysste mig på.
”Du vet inte hur sexig du är just nu, hur tänd jag var därborta” mumlade Jason andfått fram efter att dragit sig undan från mig en bit. Men inte så långt då jag fortfarande kunde känna hans läppar snudda vid mina när han pratade, bara precis så att han kunde prata. ”Du är alltid så osäker på dig själv och håller dig i bakgrunden. Men du stog upp för dig och tog inget skit. Och den där smällen, jag kan inte fatta att du slog henne”
”Jag vet inte vad som flög i mig, jag brukar inte vara våldsam. Det vet du, men jag var så fruktansvärt arg. Inte bara på henne men på allt, allt som har hänt och jag antar att jag bara råkade ta ut det på henne”
”Jag antar det” små skrattade han fram och placera en kort kyss på mina läppar innan han pratade igen. ”Jag måste däremot säga att det var en riktigt snygg smäll. Den lämnade ett rejält märke på hennes kind som kommer vara kvar där i alla fall någon dag”
”Det var rätt skönt faktiskt, att ta ut sin ilska på något. Min hand är lite öm däremot efter det”
”Det kan bli så när man inte är van med det. Men du vet inte hur stolt jag är över dig. Inte för att du slog henne, det var bara en bonus. Men för att du stod upp för dig själv. Jag trodde aldrig att jag skulle få se den dagen, i alla fall inte mot tjejer som henne. Dem kan bli riktigt kaxiga och ofta slutar det med bråk. Men du förstår inte hur otroligt sexigt jag tyckte det var”
Hans läppar var över mina igen innan jag hann svara men jag klagar inte. Jag vet inte vad jag skulle säga om jag ens hade kunnat. Jag kan fortfarande inte beskriva vad det var som hände. Det var som att jag fick en black out eller liknande. Jag tänkte inte, jag bara gjorde det.
*********
Brianna kan du komma hit, Brianna kan du hjälpa mig med en sak, Brianna gör det, gör det. Det har vart det enda jag har hört de senaste timmarna och jag håller på att bli galen. Det var som att alla som var med eller jobbade med uppvisningen hade fått hjärnsläpp med vad dem skulle göra bara för att själva huvudchefen vad sjuk. Hon hade lämnat över en del ansvar på mig tydligen och jag fattar inte hur hon klarar det. Visst hon måste inte göra sig i ordning själv också med kläder och så vidare men folk sliter i en som jag vet inte vad.
Det värsta är också att det här bara är ett genrep inför helgens uppträdande så nu skulle inte ens allt vara med. Jag kan inte tänka mig hur det skulle vara på uppträdande dagen. Jag vet ju att det är kaos i bak, vilket är konstigt efter alla dessa år. Folk borde ha fått in rutiner. Men jag kan inte tänka mig allt kaos hon får ta hand om även på sidan för att få allt att fungera.
Dessutom tycker jag inte att folk borde behöva komma fram till mig för att få hjälp med deras dans. Med tanke på att det bara är tre dagar kvar till visningen på fredag så borde alla kunna sina steg utantill. Visst jag brukar lära mig de flesta dansar för att jag skulle kunna hoppa in om något skulle hända. Det är hela tiden folk som blir sjuka och det är svårt att hitta folk samma dag som hinner lära sig hela rutiner.
”Tuff dag?” frågade någon bakom mig och jag vände mig om för att fastna med blicken på Jace. Min klippa för tillfället. Han var den enda som verkade klara sig själv och faktiskt hjälpte till. Vilket kanske inte var så konstigt med tanke på vem han var. Jace var en av USA:s bästa dansare för tillfället. I alla fall för hans ålder. Han hade redan ett stipendium klart för när han har gått ut skolan och jag har för mig att han har vart med i någon film också. Han går i våran syster dansskola tror jag man kan säga och ibland, som nu, sätter vi ihop våra dansgrupper för att göra en uppvisning tillsammans. Både för att få in fler personer till danserna men även för att locka sponsorer och liknande. Är det flera talanger på ett ställe lockar det mer folk.
”Man skulle kunna säga det” sa jag när jag väll lyckades dra mig ur mina tankar och kom ihåg att Jace hade frågat mig en sak.
”Jag förstår dig, dem har vart på dig som jag vet inte vad. Hade jag vart du hade jag gått ut för länge sen eller smällt till någon. Det sista nämnda är nog mer troligt”
”Tro mig du vet inte hur nära jag har vart att slå till några. Vissa skulle verkligen behöva en smäll, kanske skulle slå in lite vätt i deras skallar” mitt skämt fick Jace att skratta högt, däremot är jag inte helt säker på att det var ett skämt. Vissa personer är verkligen dumma, dem ska vara glada att dem i alla fall har en talang.
Men jag var glad att Jace skrattade, det fick mig att slappna av en aning. Jace var så annorlunda från alla andra i den här gruppen och det är vad jag gillade med honom. Jag måste däremot säga att jag tyckte att han var en aning konstig förut. Han är väldigt utåtriktad om allt, vilket inte är något konstigt men han är den enda som jag känner till i det här området som har tattueringar och piercingar. Men sen jag träffade Jason har allt sådant växt på mig och nu tycker jag faktiskt att det är snyggt. Vilket hade chockat Jace när jag gav honom en komplimang på en av hans tattueringar. Sen efter att chocken lagt sig för honom hade vi faktiskt kommit väldigt bra överens.
Vi hade ju ändå spenderat minst 8 timmar i veckan tillsammans för att träna inför uppvisningen som nu kommer upp. För en till fördel med att vi har gemensamma uppvisningar är att jag blir ihop parad med Jace istället för Nate då Jace var bättre och alltid hade vart det. Nate fick då dansa med någon annan vilket inte gjorde mig något. Speciellt inte sen sista uppvisningen vi hade för någon vecka sen när han kysste mig. Vi har knappt pratat med varandra så länge vi inte måste då det är väldigt spänt mellan oss. Det har vart det ett tag men inte riktigt så här farligt.
”Det är synd att du vart så upptagen, jag hade gärna spenderat lite tid med dig och pratat om ryktena om en snygg pojkvän som du skaffat. Jag har velat prata med dig om det sen jag visste att vi skulle dansa tillsammans men det känns som att vi inte haft en lugn stund sen vi började”
”Haha jag förstår vad du menar. Det har vart galet, man märker att det här är sista året innan vi går vidare åt andra håll. Folk är desperata att få uppmärksamhet och för första gången någonsin så klagade någon på att jag fick huvudrollen. Ingen har någon klagat förut men nu var det en tjej som vill utmana mig”
”Jag antar att jag kan förstå dem. Vi har alltid synats i fronten och vi har redan talangscouter efter oss så nu försöker de som inte har det komma fram och vissa fötterna. Men försök inte att byta ämne. Jag vill veta om din så kallade snygging som jag hört tjejerna prata om” sa Jace exalterat och jag himlade smått med ögonen åt honom men kunde inte låta bli leendet som spreds på mina läppar när han tog upp Jason. Enda sedan vi blev tillsammans igen har allt vart fantastiskt. Jag har träffat honom flera gånger i veckan och ingenting har hänt. Ingenting dåligt som i att hans fiender har gjort något.
”Haha okej, vad vill du veta?”
”Jag vill veta allt, men börja med namn och vissa mig en bild om du har”
Jag skakade återigen på huvudet vilket är något jag märkt att jag gjort mycket på senaste tiden. Framför allt runt jace. Jag vet inte vad det är, men det bara är så. Vanan har kommit fram de senaste gångerna jag träffat honom sen han berättade för mig att han var bög. Vilket hade chockat mig ordentligt, Jace verkade alltid som en liten tjejtjusare vilket jag senare fick reda på var hans täckmantel. Både hans föräldrar var lika snobbiga som mina och tålde inte saker som inte passade in i deras perfekta liv. Han hade inte kommit ut med att vara bög, bara dem närmast till honom visste om det men eftersom att han inte har kommit ut helt har han inte haft en ordentlig pojkvän.
Men min vana kom fram då han var så framåt, han hade inget filter. Han sa allt som kom upp i hans hjärna, så spanade han in en av dem andra dansarnas rumpa så sa han det. Tyckte han att någon av tjejerna var irriterade sa han det också. Han sa alltid sanning, även om man inte ville ha den vilket många störde sig på. Jag tyckte däremot att det var uppfriskande men det kanske bara är jag.
”Så ska du visa mig din kille eller inte? Är du rädd att jag ska sno honom eller något? Jag vet att jag är fantastisk Brianna men du är min kompis så jag lovar att inte sno din kille. Hur snygg han än är”
”Tro mig Jace du är inte Jasons typ så jag är inte oroad” sa jag och skrattade smått när en blick av Jason tillsammans med Jace kom upp. Jag hade svårt att tänka mig Jason med Jace, som bög över lag. Men när jag väll slutat skratta letade jag fram en av mina favorit bilder med Jason på mobilen innan jag vände skärmen mot Jace som snabbt snodde åt sig mobil.
”Sweet mother of. Han är fucking het Brianna. Vart hittade du honom och vart kan jag hitta mig en egen liten snygging som den här?”
”Vi träffades faktiskt hemma hos mig. Och innan du frågar så nej jag kommer inte berätta, det är en lång historia”
”Jag är ledsen Brianna, jag älskar dig men jag bryr mig inte om eran story så länge du berättar för mig var jag kan hitta mig en egen bad boy. Jag vet inte med dig men det är något med bad boys som får igång mig. Deras sätt att hålla sig och inte ta skit från någon. Det är hett”
”Jag förstår vad du menar” skrattade jag smått och drog åt mig min mobil för att sen stoppa ner den i min väska som låg vid mina fötter. Jag stod just nu ute på parkeringen och väntade på att Jason tillsammans med killarna skulle hämta upp mig så att vi kunde ta något att äta efter. Dem borde komma vilken sekund som helst nu.
Precis som tanken slog mig såg jag Jasons Range Rover rulla in på parkeringen och jag antog att han inte såg mig då han parkerade en liten bit bort. Jag böjde mig ner för att ta upp min väska som jag sen hängde över axeln innan jag vände mig för att säga hejdå till Jace. Men jag blev istället stående lyssnande på Jace när små svordomar lämnade hans läppar efter att hans blick föll på Jason och de andra killarna som hoppade ur bilen.
”Fuck, Brianna din kille är till och med snyggare i verkligheten. Du är inte upp för att ge honom till mig för en kväll” sa Jace efter att han äntligen lyckats svära och jag skratta kort.
”Sorry buddy men han är min. Jag har tjejer som klänger efter honom så det räcker, jag behöver inte dig också”
”Okej, behåll honom för dig själv då snåljåp. Jag trodde att du älskar mig tillräckligt mycket för att dela grejer med mig. Men jag antar att jag hade fel” sa Jace och satte en hand över hjärtat för att spela sårad vilket bara fick mig att skratta. ”Visst du får som du vill. Men du kan i alla fall berätta för mig vem snyggingen till höger om din pojkvän är. Han den brun håriga killen med den röda jackan”
”Åh det är Ryan”
”Han är het, är han singel?” frågade Jace samtidigt som han lät sin blick glida över Ryan som var helt omedveten om blickarna han fick.
”Ja Ryan är singel men ligger runt en del”
”Så, vem har inte gjort det” sa Jace och lät återigen sin blick glida över Ryan vilket fick mig att skaka smått på huvudet. Jag skulle precis lägga en kommentar om att det inte fans en chans att han skulle kunna bli tillsammans med Ryan men kom av mig när Jason vinkade över mig. Han flängde ut med armarna i en gest att han vill krama mig och plutade smått läpparna som för att spela sårad. God vad vart med killar och spela sårad runt mig idag? Enda skillnaden nu var att Jasons puppy face faktiskt funkade på mig.
”Jag måste gå nu Jace men vi syns på fredag för uppvisning. Festa inte för mycket, jag behöver dig på ditt bästa”
”Ta det lugnt Brianna, se bara till att ta med dig den där godbiten så lovar jag dig att jag kommer göra min livs dans”
”Jag lovar” skrattade jag innan jag gjorde min väg bort Jason som snabbt slog sina armar runt mig. Hans läppar hittade fort mina och jag besvarade snabbt kyssen men drog mig undan efter ett tag då jag kom ihåg att vi inte var ensamma. Däremot stod jag fortfarande kvar i Jasons armar och hade inga planer på att lämna hans famn inom kort.
Jag hörde hur Chaz och Ryan pratade om uppdraget dem just vart på men min uppmärksamhet drogs snabbt bort till dansstudion när jag hörde någon ropa mitt namn. Min blick föll Jace som nu stod vid sin mammas bil men med blicken på mig. Jag kunde känna hur Jason stelnade till en aning framför mig men slappnade snabbt av när jag drog en lugnande hand längst hans rygg.
”Brianna kom ihåg vad vi sa, håller inte du din del håller inte jag min” ropade han kort och med ett stort leende på läpparna. Jag kunde se hans blick flicka mellan mig och Ryan vilket fick mig att återigen att skaka på huvudet. Got dammit, vad har den här killen gjort med mig.
Jag ropade snabbt ett svar till Jace och han skrattade smått innan han hopade in i bilen som sen åkte ut från parkeringen innan Jace ens hann stänga dörren ordentligt. Min blick föll återigen på killarna som stod runt mig och jag kunde se hur dem alla följde Jace bil med ögonen innan bilen försvann ur sikte. Efter det föll deras blickar på mig istället och inom kort bröt Jason tystnaden när han frågade vad jag antog alla killarna undrade.
”Vem är han?”
”Hans namn är Jace och han dansar med mig i dansuppvisningen. Han är en av dansarna på våran syster dansskola och det är varför du inte träffat honom tidigare”
”Han verkar inte som den klassiska överklass personerna som du brukar hänga med”
”Det är för att han inte är det. Jag tyckte att tattueringarna och piercingarna var konstiga förut men sen jag träffa dig har jag faktiskt börjar gilla dem så när jag gav honom en chans insåg jag att han är en riktigt schyst kille. Han är faktiskt den enda som jag tål där inne just nu, dem andra håller på att dra mig till vansinne”
”Brianna jag är glad att du har hittat en kompis men hur bra känner du honom egentligen?” frågade Jason och kollade nästan misstänksamt bort mot där Jace bil hade försvunnit.
”Jason du behöver inte oroa dig. Jag har känt han i år, vi har inte vart bästa kompisar eller något men jag har dansat med honom i år”
”Okej det är bra, men hur kan vi vara säker på att inte gör något på sidan. Jag vet inte vad det är men jag litar på honom”
”Om det är tattueringarna och piercingarna som du pratar om så har jag förklaringen till dem. Han tycker det är snyggt och eftersom det retade upp hans föräldrar som är dumma i huvudet så var det bara en bonus för honom”
”Visst men” började Jason men den här gången avbröt jag honom.
”Jason jag vet att du är försiktigt när det kommer till nya personer men snälla lita på mig. Jace är ingen du behöver oroa dig för. Jag menar man kan skaffa tattueringar och piercingar även fast man inte lever den livsstilen som du lever. Det är nog fler som har tattueringar och inte lever samma liv som du Jason. Så snälla du, slappna av”
”Visst jag litar på dig, men det betyder inte att jag gillar killen”
”Allt jag begär är att du inte bara hoppar till massa fördomar om honom. Det är du som alltid bruka säga att folk dömer varandra allt för fort” sa jag och ställde mig upp på tå för att kort placera mina läppar över hans. Han besvarade inom kort kyssen och drog mig närmre mot honom.
*********
Jag vet inte hur jag hade lyckats men på något sätt hade jag lyckats övertala Ryan att följa men, bara Ryan. Eller alltså Jason är ju också här men han behövde jag inte övertala, han vill komma och se på mina uppträdande vilket glädje mig. Det var någon som vill kolla när jag dansade i alla fall. Men Ryan hade chockat mig, han hade faktiskt rätt villigt följt med när jag fråga fall han ville. Förmodligen ville han bara komma hemifrån av någon anledning men vare sig anledning så var jag glad att han kom. Inte bara för att Jace lovat mig att han skulle dansa bättre då men jag gillade att ha folk i publiken. Folk som faktiskt var här för mig, det har inte hänt så ofta. Speciellt inte efter att min bror dog.
Just nu stod jag backstadge och byte om till mina egna. Showen var klar sen en halvtimme tillbaka och eftersom Jason sa att han skulle ta med mig ut på middag efter dansen så var jag tvungen att duscha. Så nu färdig duschad och torkade började jag klä på mig kläderna jag lagt fram innan jag började packa ner alla mina grejer som var kvar i väskan. Varken smink eller hår orkade jag fixa med så jag slängde bara upp mitt fuktiga hår i en bulle innan jag gick ut ur omklädningsrummet. Utanför dörren lutade mot väggen stod Jace med ett stort leende på läpparna som berättade för mig att han hade något på hjärtat som han ville säga.
”Jag såg att du tog med dig den där Ryan killen”
”Ja jag sa ju att jag skulle göra det. Jag tog med Ryan och du dansade arslet av dig så avtalet avklarat”
”Inte riktigt” sa han och jag höjde ett frågande ögonbryn mot honom ”Jag vill att du ska presentera oss två”
”Och varför skulle jag göra det?”
”För att jag vill prata med honom men vill inte bara gå fram till honom. Han ser som en av dem där killarna som skulle kunna smälla till en om man sa fel sak”
”Tro mig, trotts hans utseende så är hans världens mjukis. Han är en jätte trevlig kille så du borde inte få något problem med att prata med honom. Men eftersom jag ändå ska möta upp honom och Jason så kan du ju haka på” sa jag och Jace leende ökade något enormt. Det var gulligt så glad han blev bara för att jag skulle presentera dem. Dem två skulle göra vara väldigt gulligt par, enda problemet bara är att Ryan inte är bög. Tyvärr.
Vi gick under tystnad bort till Ryan som nu stod ensam då Jason stog en bit bort och prata i telefon med någon.Vilket bara blev bättre för Jace, nu skulle han kunna få Ryan ensam. Inte för att jag vet vad han skulle göra eller hur Ryan skulle reagera. Men jag antar att jag kunde be om förlåtelse till Ryan senare om han på något sätt skulle känna sig obekväm. Inte för att jag tror att det skulle hända då Ryan är väldigt snäll och öppen. Han dömer inte människor direkt utan ger dem en chans. Vilket är en av grejerna som jag gillade med honom.
”Hej Ryan” sa jag när jag kom upp till honom för att få hans uppmärksamhet upp från hans telefon. Han slog upp i ett litet leende och stoppade bort mobilen innan han drog in mig i en kram.
”Hej Bri, du var så duktig. Fattar fortfarande inte hur du kan göra allt det där med din kropp men jag antar att det alltid är så med stela och oviga personer som jag”
”Jag antar det” skrattade jag smått fram och drog mig undan från honom för att kolla bak på Jace som stod med blicken på Ryan. ”Just innan jag springer bort till Jason. Ryan det här är Jacob men han föredrar att bli kallad Jace. Jace det här är Ryan. Min kompis och inte bög så få inte för dig något” sa jag och kysste Jace snabbt på kinden innan jag sprang bort mot Jason som nu lagt ifrån sig telefonen.
Ryans perspektiv
”Ryan lyssnar du ens på mig?” frågade Jason som satt bredvid och jag drogs ur mina tankar och vände mig mot Jason som kollade en aning irriterat på mig. Det här är femte gången eller något som jag försvinner in i mina egna tankar och har därför vart okontaktbar för Jason när han försökt prata med mig.
”Jag är ledsen mannen men jag är lite i mina egna tankar. Vad sa du?”
”Jag berättade just att det här är sista dansen som Brianna har sen ska hon duscha för vi ska ut sen så om du vill kan du sticka efter den här dansen”
”Nejdå jag stannar tills ni åker, kan passa på att spana in tjejer här” skratta jag smått fram och Jason skakade roat på huvudet åt mig. Det var en vanlig gest för Jason nu så fort vi andra killar i gänget prata om tjejer. Han tyckte att det var kul att lyssna på oss. Jag antar att det tar honom tillbaka till när han var som oss. Inte för att han saknar det, utan bara för att det var en stor grej för honom då. Han var ju trotts allt den store Jason McCann, killen som alla tjejer ville ha.
Jag undrar däremot vad han skulle säga om han visste den riktiga anledningen till varför jag ville stanna extra efter att Brianna var klar. Det var inte för att spana in tjejerna här, inte för att dem inte såg bra ut eller något. Dem var snygga.
Men anledningen till varför jag ville stanna kvar extra är för den där Jace killen. Jag vet inte vad det är med honom, men jag kan inte sluta kolla på honom. Och eftersom han är Briannas danspartner så är han klar samtidigt som henne så jag hoppas väll på att stötta på honom. Det var bara något med honom som gjorde mig nyfiken och jag behövde ta reda på vad det var. Min chansning är att jag tycker att han är annorlunda och inte verkar passa in här. Men det kändes som något mer.
Jag vet att Jason inte är helt hundra med den här killen. Jag antar att det mer har med att han är kille är nära Brianna än att han skulle utsätta henne för hot. Kanske lite båda men tror den först nämnda bär mest vikt. Jason är väldigt beskyddande över Brianna och jag förstår honom, hans liv är inte direkt det säkraste. Men jag håller inte med honom, det var något med den här Jace killen. Jag vet inte vad det är, men han verkade inte farlig på något sätt. Det var bara något med sättet som han log, sättet som hela hans ansikte slog upp i ett stort leende på scenen. Hur kunde en sådan kille vara farlig? Det var som att anklaga Brianna för att vara farlig. Vilket var absurt.
*********
Jag stod just nu ensam i en av alla korridorerna i den här byggnaden som jag förmodligen skulle ha gått vilse i om Jason inte hade vart med mig. På tal om Jason så stod han en bit bort och pratade med någon kontakt eller något som brukar skicka varor till oss. Jag kanske borde ha lyssnat mer på vad han sa men jag var fortfarande i min egen värld. Eller snarare i Jace världen. Den här killen har seriöst gjort något med huvud, jag har aldrig vart så här förut. Men jag kunde inte få ut den svart hårige, brun ögde dansaren ur mitt huvud. Jag måste ha slagit i huvudet när jag sov eller något för jag kan inte komma på ett tillfälle där jag slagit mig tillräckligt för att bli så här.
Jag kände hur min mobil vibrerade i fickan och tog upp den för att se att det var Chaz som skickat en bild. Fort låste jag upp mobilen ihop om att få bort mina tankar från honom men innan jag hann se vad bilden var hörde jag någons röst ropa på mig. När jag kollade upp föll min blick på Brianna och jag slog upp i ett stort leende. Brianna hade blivit som en syster för mig sen hon blev tillsammans och jag kunde inte vara stoltare över henne. Hon var fantastisk där uppe. Jag stoppade snabbt ner mobilen och drog in henne i en kram.
”Hej Bri, du var så duktig. Fattar fortfarande inte hur du kan göra allt det där med din kropp men jag antar att det alltid är så med stela och oviga personer som jag”
”Jag antar det” skrattade hon fram innan hon drog sig undan för att kolla på någon bakom sig. Jag följde hennes blick och svalde hårt när min blick föll på honom. Killen som vart på mina tankar de senaste dagarna. Där stod han med en glimt i ögat och sitt svarta hår rufsigt stående åt alla håll och kanter som att han inte brytt sig om att fixa det efter duschen.
”Juste innan jag springer bort till Jason. Ryan det här är Jacob men han föredrar att bli kallad Jace. Jace det här är Ryan. Min kompis och inte bög så få inte för dig något” sa Brianna och ställde sig upp på tå för att ge honom en snabb kyss på kinden innan hon sprang bort till Jason som väntade på henne.
Jag följde henne med blicken en stund innan jag vände mig mot Jace som stod framför mig. Hans tänder hade ett fast grepp om hans underläpp medan hans blick gled över min kropp vilket fick mig att känna mig en aning obekväm. Men inte för det anledning som man skulle kunna tro.
Efter ett tag verkade han vara klar med att spana in mig och hans blick möte min. Hans ögon glittrade nästan i ljuset som vi stod i och jag kunde inte låta bli att beundra dem. Han hade vackra ögon, ögon som man kunde drunkna i.
Vänta vad då vackra? Och vad då drunkna i? Vad tänker jag? Jag kan inte ha sådana tankar om honom, jag är inte bög. Jag gillar tjejer, det har jag alltid gjort och jag gör det fortfarande. Men jag inte neka att han hade vackra ögon.
”Jag måste säga Ryan, för att inte vara bög spenderar du väldigt mycket tid till att spana in mig. Först när jag var uppe på scenen och nu, du verkar inte kunna slita din blick från mig” sa Jace med ett belåtet leende på läpparna och jag kände hur en rodnad spreds på mina kinder då han hade kommit på mig att stirra. Jag hade trott att jag var diskret när jag kollade in honom på scenen men det verkar inte som det.
”Jag.. jag... jag vet inte vad du pratar om” var allt jag fick fram vilket fick honom att skratta framför mig och jag kan inte klandra honom. Jag lät som en av dem där osäkra tjejerna som aldrig har flörtat med någon och var alldeles för nervös för att ens prata med en kille. Det var så jag kände mig just, patetisk. Aldrig, aldrig har jag haft problem att prata med varken tjejer eller killar. Så varför nu? Varför med han?
”Kom igen Ryan, du behöver inte skämmas. Du är inte den första killen som jag ser spanar in mig i smyg, det händer ofta runt mig. Jag antar att jag bara har den påverkan på killar, tjejer för den delen också. Men jag måste säga, jag gillar att du rodnar. Det ser bra ut på dig, du blir nästan sött”
Rodnaden som låg på mina kinder blev om möjligt värre vilket verkade glädja Jace då hans leende växte. Det var ett belåtet leende och hans ögon gled återigen över min kropp. Jag vred lite obekvämt på mig för jag visste inte vad jag skulle göra annars. Jag ville prata med honom, jag ville höra hans röst mer men jag visste inte vad jag skulle säga. Och inne i mitt huvud kunde jag höra en liten röst skrika åt mig att jag skulle sticka därifrån, att jag bara skulle få en massa problem med den här killen.
”Du min mamma kom just för att hämta mig så jag måste gå” sa Jace och kollade på bilen som precis kört upp på parkeringen innan hans blick föll tillbaka på mig igen. ”Men varför ger du mig inte ditt numer så att vi kan hänga någon gång?”
”Eh visst” sa jag och höll på att tappa hans telefon så mycket jag fumlade när jag skulle skriva in mitt numer. Efter några försök lyckades jag få in rätt siffror och räckte tillbaka mobilen. Sen utan att jag var beredd på det tog han en bild på mig och jag kollade chockat på honom.
”Så att jag har något att komma ihåg dig till” förklarade han till min frågande blick och stoppade ner mobilen i fickan igen. Han kollade bort mot bilen igen innan han vände sig mot mig. Sen innan jag hann reagera lutade han sig ner och pressade sina läppar mot min kind innan han han flyttade dem till mitt öra ”Till nästa gång” mumlade han fram och drog sig undan. Hans tänder hade ett fast grep om hans underläpp och med en sista titt på mig vände han om för att gå bort till bilen som väntade på honom.
Och när han gick lämnade han mig mer chockad och frågande än innan. Varför känner jag så här. Vad är det med mig? Nej, vad är det med honom som får mig att känna så här? Jag är inte bög. Jag gillar tjejer. Det har jag alltid gjort.
A/N
Okej så vad tycker ni? Bra? Dåligt? Jag själv är inte heöt hundra med kapitlet men jag hoppas att ni gillar det. Jag vet att uppdateringen har vart extremt dålig men som jag sagt till några av er tidigare så ha rmin dator strulat och mitt kapitel försvann. Jag fick då skriva om allt vilket gjorde att det tog ännu längre tid. Men som en liten förlåtelse för den långan väntan skrev jag (tror jag) mitt längsta kapitel någonsin på 7604 ord. Det var inte menat att vara så långt, det vara blev så men jag hoppas att ni inte klagar.
Men jag måste bara höra. Vad tycker ni om Jace? Jag själv älskar honom, speciellt för det som han kommer att göra senare i novellen för ni kommer se en hel del av honom så jag hoppas att ni gillar honom. Han är väldigt snygg också så han är inte så fel att kolla på.
Men vad tror ni om Jace och Ryan? Har dem en framtid tillsammans eller slösar Jace sin tid?
SNÄLLA GILLA OCH KOMMENTERA VAD NI TYCKER OCH TÄNKER. DET BETYDER SÅ MYCKET OCH MÅNGA AV ERA IDER HJÄLPER NÄR JAG SKRIVER!
PUSS PUSS!