Bellas perspektiv:
Jag vaknade av en knackning på dörren, Ludwig stack in sitt huvud:
"Godmorgon! Tänkte att vi kunde gå ut och äta riktig hotellfrukost istället för en fika, låter de bra?"
Hans morgonröst var helt perfekt, jag sa till honom att det blev bra men att jag behövde fixa mig lite först.
Ludwig nickade och stängde dörren efter sig. Jag gick upp och kollade mig i spegeln. Hmm lite jetlaggad eller? Sa jag till mig själv i spegeln medans jag inspekterade mina påsar under ögonen.
Jag öppnade garderoben och tog på mig ett par mjukisbyxor och en supreme hoodie, håret satte jag upp i en messybun.
När jag 20 minuter senare gick ner för trappan hörde jag röster från nedervåningen, jag gick in i köket och där stod Ludde och någon som jag antog var Rasmus?
När jag kom in i köket blev båda tysta:
"Det här är Bella", sa Ludwig för att bryta tystnaden.
"Rasmus", sa den andra killen, "Luddes brorsa".
Jag hälsade på Rasmus och sedan gick jag och Ludwig ut ur huset.
*Lite senare på caféet när båda har fått deras frukost*
"Sååå vad är din livshistoria?", sa Ludwig och log mot mig.
"Oj, det är ganska mycket, har du tid och lyssna på allt", sa jag och skrattade.
"Såklart" sa han och log.
"Okej:
Jag är 17 år, jag föddes här och bodde här tills jag slutade nian. Lågstadiet och mellanstadiet var bra, men jag fuckade upp mitt liv när jag började högstadiet. Du vet testade droger, drack, festade osv".
Ludwig nickade förstående
Jag joinade ett gäng och bodde typ i våran klubblokal. Jag umgicks med fel människor, skolan gick ganska dåligt och så. Mamma och pappa blev oroliga så när jag slutade nian tog det med mig till USA. Pappa hade fått ett jobb där så det var tydligen "perfekt" enligt dom. Jag som tjurig tonåring var as arg, såklart ville jag inte lämna gänget och mina "vänner", vet dock idag att det var för mitt eget bästa.
När vi kom till USA började jag skolan där, träffade jätte fina människor, tex Summer och Sasha (mina bästa vänner) jag blev även tillsammans med en kille han hette Zac, men det var aldrig riktigt menat så vi gjorde slut för några månader sedan. När det hade gått nästan ett år efter att vi flyttat till USA blev mamma sjuk i cancer och dog bara några veckor efter att hon diagnostiserades. Pappa blev helt förtvivlad började dricka mer och mer, tillslut var han nästan full hela tiden. En kväll när han hade druckit fick han för sig att vi skulle åka och handla, jag sa till honom att han var full och inte kunde köra, då blev han våldsam och bar bokstavligt talat in mig i bilen och låste, jag hade ingen chans att ta mig ut. Han satte sig i förarsätet och började köra. Efter ungefär 10 minuter åkte vi ut på motorvägen, han sladdade med ratten och plötsligt var vi på fel sida vägen. Jag skrek åt honom att köra av vägen så att vi inte skulle krocka, jag skrek på honom, jag försökte styra själv. Han puttade bort mig från ratten.
Jag kände hur jag fick tårar i ögonen av att bara tänka på det. Ludwig la sin hand på min och log mot mig, jag tog ett djupt andetag:
Jag såg hur en lastbil kom emot oss, det small och sedan blev allt svart. Vi båda var nära på att dö. Pappa förlorade sin vänsterhand och jag punkterade mina lungor. Efter att både han och jag tillfrisknade dömdes han för rattfylleri och åkte i amerikanskt fängelse. Jag hade ingenstans att bo eftersom att staten tyckte jag var för ung för att bo själv, då ringde din mamma och sa att hon hade hört vad som hänt och att jag kunde bo hos er.
Om jag ska vara helt ärlig var jag inte jättetaggad på att bo här. Liksom att åka tillbaka till min hemstad som jag lämnat och aldrig ville komma tillbaka till. Lämna mina fina vänner i USA. Men eftersom att detta var det enda alternativet så var jag tvungen.
När jag kom hit kändes allt mycket bättre eftersom att ni alla var så trevliga och det är här jag är nu.
"Shit vilken jävla uppväxt du har haft" säger Ludwig och kollar på mig.
*Vi sitter på caféet i flera timmar och pratar*
"Eyy tjoo Ludde" säger en röst bakom oss
"Eyy mannen" Ludwig reser sig upp och ger killen en kram.
"Vem är de här då?" Säger killen och kollar på mig. Han har ganska långt blont hår.
"Detta är Bella, tjejen jag berättade om"
" Nemen, tjaa Bella, de va längesen" säger Noel och ger mig en kram.
"Hur känner ni varandra?" Frågade Ludde och såg ganska förvånad ut.
"Vi gick på samma skola innan ja flyttade" sa jag och Noel nickade instämmande.
" Btw de är fest hos Valter ikväll, ni kan ju komma! Alla ska vara där!" Sa Noel och såg jätte exalterad ut
Ludwig kollade på mig för att få mitt godkännande, jag nickade tillbaka till honom. "Absolut" sa han som svar till Noel, "vi kommer ikväll".
(Fortsättning följer)