Kapitel 23

865 51 12
                                    

Kendra var redan hemma när vi kom hem. Hon satt i soffan och läste en bok. Klockan var redan sju och mamma och pappa hade åkt iväg för att äta middag hos några kompisar.

"Hej! Vart har ni varit?" frågade Kendra när jag, Elliott och Theo kom in till henne i vardagsrummet.
"Vi drog in till stan för att träffa kompisar" svarade Theo glatt. Jag nickade medan Elliott fnös till och gick därifrån. Kendra tittade konstigt efter honom. Jag drabbades förstås av lätt panik, men jag försökte att inte visa det allt för mycket.
"Vad är det med honom?" frågade Kendra. Jag ryckte på axlarna.
"Jag vet inte, han har varit så hela dagen" mumlade jag suckandes. Kendra log snett mot mig.

Jag, Kendra och Theo lagade middag strax därefter. Det gjorde ont i mig att se hur Kendra klängde på Theo, hur hon såg på honom och hur de kysstes och blev lyckliga i varandras sällskap. Men jag höll det inom mig. Vi åt middagen under en stel stämning och försvann sedan in till respektive rum. Jag la mig i sängen medan Elliott satt vid skrivbordet och höll på med sin mobil. Det var tyst och jag hatade det. Stämningen mellan oss hade aldrig varit såhär dålig.

Efter någon timme, när klockan hade slagit halv tio och allting hade varit knäpptyst i evigheter så la Elliott ifrån sig mobilen och reste sig upp från stolen. Han gick fram till mig med blicken fäst vid mig. Jag gav honom en frågande blick. Utan förvarning la han sig över mig och han började intensivt kyssa min hals. Jag placerade snabbt mina händer mot hans bröstkorg och pressade honom ifrån mig.
"Jag vill inte, Elliott" sa jag, klart och tydligt. Elliott fnös till.
"Dealen är att vi fortfarande är tillsammans, vilket betyder att vi fortfarande bör ha sex" förklarade han flinandes. Jag skakade på huvudet.
"Jag tänker inte ha sex med dig" utbrast jag stött. Elliott flinade och skakade på huvudet.
"Du bestämmer inte det, lilla gumman. Såvida du inte vill att jag ska gå in till Kendra och berätta om dig och Theo" hotade han. Ilskan spred sig inom mig. Jag hatade att han hade övertaget och att han njöt av det. Han njöt av att förnedra mig och ha makt över mig. Återigen började han kyssa mig. Jag försökte trycka bort honom igen, men hans grepp var mycket hårdare nu än förra gången. Pulsen gick upp och hjärtat slog hårt. Jag kunde inte ta mig därifrån. Han började kyssa min hals, rycka i min tröja. Efter mycket stretande och protesterande av mig så fick han av mig min tröja. Han började knäppa upp mina byxor medan jag försökte sparka bort honom, utan lycka. Ju mer jag kämpade emot, desto hårdare blev hans grepp och desto mer aggressiv blev han. Ilskan hade gått över till rädsla. Huvudet snurrade, blicken var suddig, händerna skakade och tårarna rann. Jag hade aldrig i hela mitt liv känt mig så maktlös. Och jag hade aldrig i hela mitt liv trott att Elliott skulle våldta mig. Elliott, min fina Elliott. Men min fina gamla Elliott var helt och hållet borta. Han hade ersatts med en vidrig, maktgalen idiot som gjorde allt för att själv gynnas. Och jag var så innerligt trött på det.

Paniken bara steg och steg. Hjärtat slog hårdare och jag var förstummad av den plötsliga händelsen. Men till slut lyckades jag samla kraft till att skrika efter hjälp. Jag hann ropa efter hjälp två gångar innan Elliott våldsamt satte handen för min mun och borrade in blicken i mina ögon.
"Håll käften din jävla slyna" röt han.

Dörren rycktes upp och in kom Kendra. Jag började sparka, slå och skrika så gott det gick för att visa Kendra att jag behövde hjälp. Hon ropade helt förstört efter Theo och strax därefter kom han inrusandes i rummet. När han såg Elliott liggandes över mig och mig gråtandes, skrikande och sprattlandes så tvekade han inte en sekund innan han sprang fram och knuffade bort Elliott med all kraft han hade. Elliott föll ner på golvet där Theo snabbt ryckte tag i hans tröja och drog upp honom på fötter. Theos knytnäve träffade sekunden därefter Elliotts kind, om och om igen. Kendra kom springandes fram till mig och kramade om mig där jag låg helt skräckslagen i sängen.
"Stick härifrån och kom aldrig, någonsin mer tillbaka" skrek Theo i Elliotts ansikte. Elliott kunde knappt svara på grund av alla slag han hade tagit emot.
"Om du så mycket som ens kontaktar Kiara kommer jag leta upp dig och du kommer önska att du aldrig ens lagt din blick på Kiara" fortsatte han.
"Vänta ni bara" mumlade Elliott och ryckte sig loss från Theos grepp. Han rättade till tröjan, strök bort blod i ansiktet med hans handrygg och flinade. Sedan vände han sig bara om, greppade tag i sin väska och sin mobil och gick sin väg. Ytterdörren smälldes igen och allting blev återigen knäpptyst.

•••
Hmmmm kommentera vad ni tycker!!!
Puss & kram <3

03:27 förlåt, min systerDär berättelser lever. Upptäck nu