Kapitel 20

872 51 17
                                    

Samma kväll stod jag i badrummet och borstade tänderna. Det var sent och alla sov förutom jag och Elliott, trodde jag i alla fall. Men så var det inte. För plötsligt öppnades dörren och in kom Theo. Han flinade till när han såg mig, förmodligen visste han inte att jag skulle vara där. Med ett lurigt flin stängde och låste han dörren bakom sig. Hans steg styrde mot mig. Fnittrandes spottade jag ur tandkrämen och sköljde av munnen. Theo hann fram till mig och greppade tag i min midja och snurrade runt mig så att vi stod mittemot varandra.
"Tja" mumlade han innan hans läppar kraschade mot mina.
"Jag vill så gärna sova med dig" mumlade Theo efter kyssen. Jag nickade instämmande.

"Godnatt" viskade jag efter några sekunder av tystnad.
"Godnatt" viskade Theo tillbaka och pussade mig på pannan. Han släppte greppet om min midja.

Jag kom in i mitt rum och såg att Elliott redan hade klätt av sig och lagt sig i sängen. Försiktigt, för att inte väcka honom, smög jag fram till sängen och la mig bredvid honom. Han vände sig om och la armen om mig samtidigt som han pressade sin kropp mot min. Trots allt som hade hänt mellan oss de senaste dagarna och allt som hände mellan mig och Theo, då kändes det normalt att Elliott höll om mig. Men det kanske inte var så konstigt med tanke på att han hade hållit om mig i två år, det skulle nog aldrig blir konstigt mellan oss, vi delade alldeles för mycket för det. Problemet var att jag var besviken och arg på honom. Jag tyckte att hans beteende mot mig och att han utpressade mig var vidrigt gjort och såklart hade mina känslor svalnat för honom, men de skulle aldrig försvinna helt. Det var samma sak varje gång. Han gjorde något dumt, jag blev sur och lovade mig själv att inte ta tillbaka honom, han överöste mig med kärlek och jag tog tillbaka honom. Men den här gången var annorlunda. Visst, jag tog tillbaka honom, men inte för att jag ville utan för att jag var tvungen. Och den här gången hade jag inte manipulerats till att tycka om honom igen och tycka att det han hade gjort var oviktigt. Nej, den här gången stod jag fast vid mina åsikter och lät honom inte påverka. Det han gjorde mot mig var fel och det han fortsatte göra mot mig var också fel, Elliotts beteende var vidrigt och han förtjänade mig inte. Men jag var tvungen att vara med honom i alla fall, och då ville jag bara göra det bästa av situationen. På grund av allt detta så var jag fast bestämd om att aldrig ta tillbaka honom på riktigt, aldrig få tillbaka mina känslor för honom, men jag kunde åtminstone behandla honom schysst. Jag tänkte knappast överösa honom med kyssar, men inte heller dränka honom i hat.
"Godnatt, baby" mumlade han sömnigt.
"Godnatt" svarade jag och stängde mina ögon.

Jag vaknade av Kendras morgonpigga röst.
"Jag drar nu! Theo är där nere" sa hon glatt med hennes huvud i dörröppningen. Jag och Elliott grymtade till för att hon störde vår sömn.
"Vi får väl gå upp" mumlade jag när jag hörde att Kendra stängde ytterdörren och jag insåg att Theo satt själv i köket.
"Gå och mys med din kille du, jag ska sova klart" mumlade Elliott utan att öppna ögonen. Jag fnös till, men kunde inte dölja ett litet leende som spred sig på mina läppar av tanken på att umgås med Theo.

Mycket riktigt, var Theo ensam i köket. Mamma och pappa sov fortfarande eftersom klockan bara var åtta. Theo stod vid diskbänken och diskade sin och Kendras disk från frukosten. Han hade inte hört att jag hade kommit in till köket. Med ett lurigt flin smög jag fram till honom och omfamnade honom bakifrån. Theo skrattade till och vände sig mot mig.
"Hej, baby" mumlade han och såg sig snabbt omkring innan han kysste mig.

•••
Sorryyyy för dålig uppdatering!!! Problemet med den här boken är att jag är SÅ onöjd med den och jag har inga planer alls på vart jag vill komma med den... det känns som att jag bara skriver kapitel för att kunna uppdatera..

Kommentera vad ni tycker om boken!! Ska jag fortsätta med den? Vill ni läsa klart den även om den inte är så bra?
Puss & kram <3

03:27 förlåt, min systerDär berättelser lever. Upptäck nu