kidnappad

2.8K 27 7
                                    


Jag vaknade klockan 7 av att alarmet ringde. Jävla alarm. Jävla skola. Jävla måndag.
Jag stängde av alarmet.
Jag älskade att sova och hatade att vakna.
Jag klädde på mig ett par slitna jeans och en topp och sminkade mig. Sen plattade jag håret.

Jag sminkande mig jättemycket varje dag. Jag tyckte att det var viktigt att vara snygg för jag ville ha en pojkvän.

Tänk dig en pojkvän att mysa med på kvällarna. Och så kan man gå hand i hand till skolan. Och så lite hångel då och då.
Det skulle ju vara så fantastiskt!

Jag åt frukost och gick ut för att vänta på bussen.

Anna är en helt vanlig tjej som gillar smink, kläder och killar. Typ som vilken tjej som hällst.

_______________________________

När jag väntade på bussen så kände jag mig iaktagen. Jag vände mig om men ingen var där.

Bussen kom och jag gick in. Jag satte mig snabbt ner. Jag ryste igenom hela kroppen. Tänk om någon stalkade mig?

Skolan började och hon tänkte inte mer på det.


                 ___________________________

Flashback

Jag hade shoppat i flera timmar och var otroligt trött.
Det hade varigt en otroligt varm sommar iår. Och fast det snart var höst så var det fortfarande varmt.
Jag köppte en glass på torget och gick till parken. Jag satte mig på en bänk.

En man började gå mot mitt håll. Hoppas att han inte ville mig något. Just idag var en sådan dag då jag bara ville vara ensam. Jag vill sitta här på min bänk och vara själv.
Ändå så kommer han fram till mig och sätter sig på bänken. Jag suckar och äter upp min glass.
Jag och stiger upp för att gå. Då tar han tag i min hand och jag vänder mig om. Det är inte en man utan en kille i 17 - års åldern. Han har typ perfekta kindben och svart hår. Han är otroligt snygg.
Han flinar mot mig. Jag drar bort min hand och stirrar surt på honom. Jag börjar gå med snabba steg bort från honom.
"Har du bråttom någonstans?" Säger han
"Kom och sätt dig här med mig" jag bara stirrar på honom.
"Nej. Jag vill inte sitta med dig" jag försöker låta bestämd. Han skrattar.
"Du är snart min så det gör inget" ropar han efter mig. Jag ryser. Jag går hem med raska steg.

Slut på flashback

                    _____________________

Skolan var som vanligt. Tråkiga lektioner och
kompisgänget som gnällde om hur fula kläder nördarna hade och hur snygga killarna var. Vi satt på vår vanliga plats. Det var en bänk under en trappa.

Vi hade för någon vecka sen haft höstlov. Fast det kändes som igår. Snart var det vinter. Dagarna började gå snabbare och snabbare. Jag längtade till jul.

Idag efter skolan skulle jag gå till min kompis Ida.
Vi skulle ha filmkväll.
Så efter skolan så åkte jag och mitt kompisgäng hem till henne.

~några timmar senare~

Jag och gänget hade tittat på Annabelle. Ganska töntigt men vi hade ändå kul.
Vi skrek typ hela tiden och skrattade sen eftersom vi blev rädda.

Mittiallt så ringde mamma.
"Jaaa,vad är det mamma" sa jag med en irriterande röst. "Vi ser på film"
"Jag och pappa ska åka till mormor. Vi kan inte hämta dig från Idas så du måste gå hem. Det är ju bara en liten bit att gå" sa mamma.
Jag suckade."Okej då. Men får jag vara längre vid Idas då?"
"Men Anna. Det blir ju mörkt ute. Har du reflexväst?"
Jag hade inte med mig en reflexväst men sa att jag hade en. Mamma sa att jag fick vara en timme längre vid Idas.

Tre timmar senare började jag gå hem.
Klockan var 12. Det var väldigt mörkt men som tur var så fanns det gatubelysning. Jag gick i rask takt hemmåt. Helt ensam. I mörkret. Ingen annan var ute förutom jag.
Jag var lite rädd. Tänk om någon kidnappade mig och våldtog mig? Men det kunde ju inte hända mig.
Det var ju typ 5% chans att det hände. Tror jag. Jag har inte 1000 IQ.

Jag hörde en bil. Jag vände mig om och en bil svängde in på gatan.
Jag gick in på en annan gata. Bilen fortsatte köra på den andra gatan. Snart hemma. Jag var typ 500 meter ifrån vårt höghus.

Alltså fan. Jag hatar det här tänkte jag. Jag var väll lite paranoid.

En annan bil körde in på gatan. Bilen stannade. Någon steg ut ur bilen. Fan. Någon tänkte kidnappa mig. Jag gick snabbare och snabbare.
Jag hörde steg bakom mig. Personen bakom mig började springa. Jag började springa själv men hann inte långt.

SATAN tänkte jag.

Du är minWhere stories live. Discover now