Nu kom en doktor ut från hennes rum.

"Melody have a concussion and is still unconscious, but she will be okay"

Just då kom två skrikande tjejer, en som var högst 12 och en till som var runt 14.

"OH MY GOD!!! IT'S HARRY STYLES"

De kom emot oss och läkaren tittade oförstående mellan mig och flickorna.

"Can we please have a picture and an autograph?"

"Sure"

Vi tog några bilder. De gick och jag vände min uppmärksamhet till läkaren.

"Thank you, sir. Can I go in to see her now?"

"Sure. I don't see any problem with it. But I'll have to ask, how did they recognise you?"

"I'm in a band called 'One Direction', maybe you've heard of it?"

"Oh yes, sorry. My kid is crazy about that band. So maybe I can have an autograph to give to her?"

"Absolutely", svarar jag honom leendes. Efter det frågade han om hon hade någon familj som de skulle ringa men jag fick förklara att hennes mor-och farföräldrar dog innan hon var född, att hennes mamma och pappa dog i en tragisk bilolycka när hon var 4 och att hennes moster just hade gått bort.

Jag går sakta in i hennes rum. Rum 274. Det är hjärtskärande att se henne ligga där med slangar i armarna och ögonen stängda.

Just som jag satt mig på stolen kände jag en hand på mitt ben.

-Melodys P.O.V-

"Oh my gosh! You are Harry Styles from One Direction", skrek jag mot honom samtidigt som han satt sig. Han tittade ledsamt på mig vilket snabbt övergick till att han tittade glatt på mig men ögonen blev snabbt ledsna igen. Varför är han ledsen?

"Umm, yeah"

"Why are you-", lämgre hann jag inte innan jag kollade runt lite och insåg att jag var på ett sjukhus. ETT SJUKHUS!

Harry tryckte på en alarm knapp och en sjuksköterska kom in med snabba steg men tvärstannade när han såg mig.

"Du är vaken", konstaterade han leendes.

"Ja. Men varför är jag på ett fucking sjukhus?"

"Du var med om en olycka, du föll när du åkte konståkning"

-Harrys P.O.V-

Det tog hårt på mig att hon bara minns mig som "Harry Styles från One Direcrion" inte som "Harry Styles min pojkvän". Men doktorn hade sagt att hon kunde ha minnesförlust med tanke på att hon slog i huvudet på stället hon slog i det. Men de hade aldrig sagt hur stora. Jag hade varit säker på att hon skulle komma ihåg mig.

Just då slog det mig. Kommer hon ihåg att Karin har dött? Kommer hon ens ihåg att hon har en lägenhet både i Stockholm och i London?

Just nu höll Melody och sjuksköterskan på att prata med varandra på svenska.

"Can I please talk to you?", frågade jag sjuksköterskan snällt.

The story of my life h.sWhere stories live. Discover now