Kapitel 22

1.6K 52 29
                                    

Vilken lögn!

Exakt klockan 07.30 så gick jag ut och möttes av Marcus & Martinus. Visste Marcus om att vi var ihop? Egentligen så skulle jag velat prata med Martinus om hur vi ska göra idag, ska vi berätta eller inte? Och vad skulle vi svara när de visade bilden på oss som Amanda lagt ut?

Jag: Hej!
Marcus: Hei
Martinus: Hallo

Jag kramade Martinus och ännu en gång så såg jag Marcus besvikna blick. Vi gick och pratade om att vi kunde göra något hemma idag. Vi bestämde att vi skulle spela fotboll hemma hos dom efter skolan.

När vi kom fram till skolan så gick Marcus till Magnus och jag stannade. Martinus stannade, vände sig om och gick till mig.

"Hva er det?" Sa han.
"Vad ska vi säga när de frågar om bilden som Amanda la ut?"
"Emm...Vi kan vel....
Vi kan si at du ville spørre meg en ting. Eller nei, du skal vare i vår musikkvideo, så jeg ga deg et stykke papir med manuset og informasjon!"
"Okej, det låter bra! Men vilka är det som vet att vi är ihop? Jag har bara berättat det för Nicole och mina föräldrar." Sa jag
"Jeg har bare fortalt det til foreldrene mine." Sa Martinus.
"Men ska vi berätta det för Marcus? För liksom han är ju din tvilling... Eller jag vet inte..." Sa jag tveksamt.
"Vel, jeg hadde tenkt å fortelle det når vi kommer hjem , sa Martinus och vi började att gå in i skolan.

"Ok, men vi ses efter skolan då" sa jag och vinkade. Martinus vinkade tillbaka och vi båda gick till våra olika klasser. På vägen in i klassrummet möttes jag först av fem tjejer som bich blickade mig. Antagligen för att de hade sett bilden med mig och Martinus. Men jag brydde mig inte. Sedan möttes jag av Nicole! Hon satt och stirrade på mig med spänning och väntade säkert på att jag skulle berätta ALLT som hände igår! Jag gav henne en blick och hon förstod att jag skulle berätta allt efter lektionen.

Lektionen var slut och jag gick fram till Nicole. Jag berättade allt som hänt, att Marcus ramlat och att våra föräldrar har pratat och om fansen. OCH om vad Amanda hade gjort!

"Asså hon är bara så taskig! Sa Nicole. Kan hon aldrig sluta?!
Just då kom det fram fem tjejer till mig och en utav dem var Amanda...

Tjejerna - T
Jag- S

T: Jaså, så du och Martinus är ihop? Du vet att han inte gillar dig! Han vill bara ha massa uppmärksamhet, så jag tycker att du borde göra slut för att Amanda passar mycket bättre med honom.
Jag höll på att spricka av ilska! Här stod de och pratade skit om Martinus och sedan skulle de säkert gå till honom och vara snälla och snacka skit om mig! Men jag försökte i alla fall att ta det lugnt.
"Ursäkta? Är ni helt dumma i huvudet?!" Sa Nicole.
T: Lägg dig inte i! Du har inget med saken att göra!
Jag tog upp telefonen snabbt och skrev ett sms till Martinus.
S: För det första! Varför snackar ni rent sagt skit?! Martinus har inte gjort er något så håll bara tyst!

Alla tjejerna inklusive Amanda stod med gapande munnar och kunde inte få fram ett ord.

S: För det andra, jag bryr mig inte det lilla minsta om ni tycker att vi passar ihop eller inte! Och för det tredje så är vi inte ihop! Fattar ni trög skallar det!?"

Nicole tittade lite förvånat på mig först men sedan så förstod hon att vi hade valt att ha det hemligt.
Precis när de öppnade sina munnar och skulle säga något så kom Martinus och ställde sig bredvid mig.
"Og hva skjer her?" Sa han lugnt men jag såg att han visste vad som hade hänt.
T: Jo, Martinus! Din flickvän som inte kallar sig för din flickvän säger att vi snackar skit och att vi är dumma i huvudet!
Jag kunde inte tro mina öron! HON LJÖG RÄTT UPP I ANSIKTET PÅ MARTINUS! Jo visst jag sa det men hon berättade ju inte det hon sa om mig och Martinus! Asså vilken... Nej, jag har inga ord! Jag vill så gärna säga det till dem men det skulle bara bli värre och Nicole tittade på mig. Den blicken betydde att hon också blev förvånad över vad de sa men att jag inte skulle bry mig. Liksom vad hade jag förväntat mig? Att hon skulle stå här och erkänna att hon snackat skit om oss?!

Martinus verkade ha fattat att det hon sa inte var sanningen för att han reagerade inte på det och istället så sa han..
Tinus: "ok? Men vi er vi er ikke sammen."
Amanda: Men om ni inte är ihop... vad är detta då?

Amanda tog fram bilden som hon hade tagit och visade den, hon zoomade in på våra händer

Hoppsan! Denna bild följer inte våra riktliner för innehåll. Försök att ta bort den eller ladda upp en annan bild för att fortsätta.

Amanda tog fram bilden som hon hade tagit och visade den, hon zoomade in på våra händer

Tinus: Ja, vi er holder i hånden, hva er det? Og det var ikke hyggelig av deg å sette ut bildet og skrive den sleme teksten!
Amanda: Men det jag skrev är sant! Det är du och jag Martinus! Vi är det perfekta paret! Sa hon oskyldigt. Jag höll nästan på att kräkas! Men jag höll mig.
Tinus: AMANDA! Dette er siste gangen jeg forteller dette til deg!
J E G V I L I K K E V A R E S A M M E N M E D D E G!.
Amanda spelade känslig, hon vände sig om och sa
"Jag trodde värkligen inte detta om dig Martinus! Jag tror nog att jag har lagt ner för mycket kärlek på dig! Jag och Marcus kommer att bli ihop!" Sa hon och gick iväg snyftandes.
"Lykke til med Marcus i fremtiden" sa han. Och jag bara älskade honom! Han var så rolig! Jag och Nicole gapskrattade i någon sekund där. Men vi möttes snabbt av de andra tjejernas sura blickar.
"Men om ni inte är ihop, varför höll ni varandra i handen? Och varför var du hemma hos Marcus & Martinus igår? Jag såg dig faktiskt!?
"Jo! Så här är det faktiskt" började jag, men Martinus avbröt mig.
"Sofie skal vare i vår musikkvideo for vår første engelske sang som kommer ut senere så jeg måtte øve med henne på noen scener. Og hjemme så ga jeg henne manuset. Har dere forstått tingen?!" Sa han.
Tjejerna vände sig om och gick iväg.

Drömmen som blev sannDär berättelser lever. Upptäck nu