Y/n Riddle's Komplicerade Liv.

En Riddle på rymmen.

Jag stormar ut ur mitt rum med Theo precis bakom mig. Jag känner hur hans händer tar ett grepp om min midja och snurrar mig ett halvt vart och hans ansikte hamnar bara några centimeter från mitt.

-D/n prata med mig vad är det med dig?frågar Theo utan att bryta vår ögonkontakt.

-Inget allt är bra. Svarar jag samtidigt som jag känner hur ögonen vattnas. Theo ser direkt att jag håller på att börja gråta och lutar mig försiktigt mot hans bröstkorg och pussar mig i pannan.

-Varför ljuger du för mig? Viskar han i min panna.

-Jag behöver vara själv. Säger jag samtidigt som jag vänder mig om. Jag vågar inte möta hans blick och börjar därför gå med bestämda steg mot biblioteket.

Jag visste att Theo hade gått tillbaka till killarna och att de alla tre bråkade just nu om detta. Jag hoppades att mina bröder inte sa något om förra året till Theo. Han skulle nog aldrig se på mig likadant igen, med de kärleksfulla blickarna som jag får av honom skulle jag aldrig klara mig utan.

Dagen efter vaknar jag med huvudet i en gammal bok. Jag måste ha somnat medan jag läst denna tråkiga bok tänkte jag för mig själv. Jag tog upp mobilen och kollade klockan. Jag var sen, väldigt sen därför bestämde jag mig för att skippa hela dagen. Jag hade femton missade samtal från Mattheo och tretton från Theo. Och saman lagt typ trettio mess av dem, men inget från Tom...

Jag vet inte varför jag blev så ledsen för det men jag bestämde mig för att skita i det och lämna Hogwarts för dagen. Jag orkade verkligen inte prata med någon just nu. Men jag visste inte vart jag skulle ta vägen och tog därför ett tåg som gick till London. Jag antog att det skulle vara kul med lite shopping när jag ändå hade en hel dag att slösa bort. Jag ringde till min mamma fast jag visste att hon inte skulle svara.

När jag hade shoppat en hel dag somnade jag inne på ett litet caffe och blev väckt av den snälla baristan när de skulle stänga för dagen. Jag kollade på klockan och insåg att den var halv tolv. Alla tågen hade redan gått, därför tog jag in på hotell och lyxade till det lite extra. När jag kollade mobilen hade jag ännu fler missade samtal och ett missat samtal från Tom. Jag orkade verkligen inte bry mig om vad de hade att säga till mig just nu och slog därför på stör ej läge och la mig i sängen och kände hur jag somnade.

Dagen därpå skulle jag bege mig hem till Hogwarts igen. Därför tog jag alla mina saker och gick ned mot perrongen där mitt tåg skulle avgå. Plötsligt blev allt mörkt.