Ett Riddle bråk slutar aldrig bra.

56 1 0
                                    

Morgonen därpå vaknade jag till en tom säng. Jag letade med blicken efter Theo men såg honom inte någon stands. Jag skyndade mig ur sängen och satte på mig kläder. Jag skyndade därefter till mitt rum för att mina bröder inte skulle märka att jag varit borta. Men hur dum kan man va igentligen självklart stod dem i mitten av mitt rum och väntade på mig.

Jag visste att dem skulle skälla på mig nu och därför smällde jag igen dörren och började springa allt jag hade. Jag visste att dem lätt skulle hinna ifatt mig men jag fick i alla fall kanske fem minuters försprång vilket inte kunde skada. Jag sprang för allt jag hade. Och märkte inte ens att jag krockade in i någon. THEO, jag krockade in i Theodore Nott. Killen som jag sov hos och killen som snart skulle bli rejält slagen av mina bröder. Jag ställer mig snabbt upp och springer vidare. Plötsligt känner jag hur någon plockar upp mig och slänger mig över axeln.

-Sätt genast ned mig. Säger jag argt.

-Dina bröder letar efter dig. Säger en välbekant röst.

Draco Malfoy. Killen som njuter av att se mig få skäll av mina bröder. Han går in i slytherins uppbehålls rum och slänger ned mig i en av sofforna där mina bröder sitter ihop med Theo och  Blaise. Theo och Blaise börjar gap skratta när dem ser mitt sura ansiktsuttryck. Jag gör en ansats att resa mig och börja springa men Mattheo tar tag i min vänstra handled och Tom i den högra. Theo kollar på mig med ett stort flin. Flina du, om jag berättar sanningen lever du inte länge till tänker jag surt för mig själv.

-Nu får ni ursäkta oss vi ska uppfostra denna rebelliska lilla dam. Säger Mattheo med en hård stämma.

De andra börjar skratta medan jag kollar vädjande på mig och visar tydligt med munnen att jag behöver hjälp att fly.

Killarna drar upp mig till Mattheo's rum och drar ned mig på skrivbords stolen de slår sig sedan ned på sängen och kollar på mig med besvikna blickar. Jag hör att dem pratar med mig men jag hör inte vad dem säger jag är inne i mina tankar och känner hur mina ögon vattnas. Och jag ser hur killarna kollar på varandra osäkert och sedan oroligt på mig. Jag reser mig upp och går snabbt mot toaletten. Ingen av dem protesterar.

Jag sätter mig på golvet. Jag vet inte ens varför jag gråter. Jag behöver något annat att tänka på därför smsar jag till Theo. Jag frågar om vi kan ses inatt. Han svarar snabbt ja och undrar om det är dags att göra det där. Jag svarar ja utan att veta vad jag ger mig in på.

Jag har suttit på badrummet golvet i timmar båda mina bröder har varit inne och kollat till mig. Till slut reser jag mig och går mot dörren. Båda mina bröder lyfter blickarna från sina mobiler och följer mig hela vägen ut. Jag går direkt mot Theo's rum. Jag knackar inte ens jag går bara in. Jag sitter i sängen utan tröja och jag drar snabbt av mig min samtidigt som jag låser dörren. Han drar av mina byxor och jag knäpper upp hans.

Y/n Riddle's Komplicerade Liv.Where stories live. Discover now