Tamirelle

~ Del tjugoett ~

Jag bestämmer mig för att gå till värdshuset. När jag öppnar dörren möts jag av en stark vind, det blåser ute.
Jag stänger dörren efter mig och börjar gå mot torget, som är vid ingången till värdshuset där Damien bor.
Om han verkligen är den jag tror, så är han kvar i Sonsted just nu. När jag går förbi brunnen imitten av torget hör jag prat om den drakfödde. Jag ler lite snett när jag hör ett par saker som inte är sant.
Portarna in till värdshuset står öppna när jag går in och jag går mot receptionen.
"Vad kan jag hjälpa dig med?" Frågar en skäggig man som lutar sig mot bänken mellan oss. "Bor det någon här som heter Damien?" Frågar jag vänligt och känner värmen från brasan bakom mig.
"Damien.." Han sneglar mot en journal med namn på alla gäster i värdshuset. "Han bor i rum sju på övervåningen." Svarar han och jag ler.
Jag vänder mot trappan och börjar tänka på hur enkelt och mysigt värdshuset är. När jag går uppför sista trappsteget står jag direkt vid rum sju och knackar försiktigt.
Dörren öppnas och där står Damien.
"Hej." Säger han med ett döljande leende. "Hej." Svarar jag glatt. "Jag ville bara kolla att det gick bra."
"Ganska bra." Säger Damien. "Tack igen" Mumlar han.
Plötsligt ser jag ett stort ärr på hans arm som jag inte sett tidigare. En del av ärret är dolt under hans tröja och det ser ut som en gammal brännskada.
"Vad har hänt?" Frågar jag och ser lite extra på hans ärr. Han böjer på huvudet för att kunna se ärret och backar lite.
"Drake." Säger han med darrande röst, som om mardrömmen ekar i hans huvud.
"Har du mött en drake Damien?" Frågar jag. "Vad gjorde du då?"
"Jag högg honom med mitt svärd och attackerade honom så han blödde på flera ställen." Berättar han. "Men sen sa han något ord och jag minns inte mer av det."
Jag funderar ett tag på vem det kunde varit. Men jag tänker inte fråga något mer, då han kanske inte mår bra av denna historia. "Jag vet hur det är.." Jag vrider bort mitt huvud lite. "Men andra gången gick det bättre."
Han håller högra handen på sitt ärr. Jag försöker genast byta samtalsämne.
"Men.." Säger jag. "Vad ska du göra idag?" Jag blickar mot Damien som ser ner i golvet lite stelt. Han ser upp och vi får ögonkontakt, vilket gör mig lite nervös som vanligt när jag inte känner någon så bra. När jag ser bort och harklar mig svarar han. "Eh.. jag vet inte.." Säger Damien, men fortsätter ändå. "Jag måste gå nu. Och.. köpa något att äta." Han går mot dörren och jag nickar och följer med honom ut, lite tveksamt. Han tar fram en nyckel och låser. Jag står bredvid honom. "Ses vi sen?" Frågar jag och undrar varför han så fort ville gå ut. Han nickar och ler mot mit lite snett.
Jag ler tillbaks och vi går tillsammans ut från värdshuset där vi skiljs åt när vi går åt olika håll.
Jag har bestämt mig för att gå ut i skogen igen, se om jag möter Odahviing kanske. Jag gillar att gå ut i skogen när jag inte har något bättre för mig.