SuperNatural | 5sos

5

”S-snälla.. Skada mig inte.” Säger Luke, och jag kollar på honom.

Han backar några steg, och jag går ett steg närmare honom.

Han vänder sig om, och är redo för att springa.

”Luke, snälla..” Säger jag, och han springer.

Han krockar sedan i väggen, och ramlar ned på golvet.

Han vänder sig sakta om, och kollar upp mot mig.

”Herregud, är du okej Luke?!” Ropar jag, och springer fram till honom.

”B-bort från mig..” Säger han, och jag hör rädslan i hans röst.

Han ställer sig sedan upp, och jag kollar på honom när han springer iväg.

”STANNA!” Skriker jag efter honom, och han kollar mot mig men slutar inte springa.

Han vänder sedan sitt huvud framåt, och ökar farten.

I frustation ställer jag mig upp, och går mot honom.

”STANNA SA JAG!” Skriker jag mot honom, men han fortsätter bara att springa.

Jag slänger handen efter honom, och det bildas is.

Jag backar några steg, och kollar förskräckligt på mina händer.

Jag kollar sedan mot Luke, och ser isen träffa honom medans han faller till marken.

”LUKE!” Skriker jag, och springer fram till honom och faller på knä.

”Luke, snälla säg något!” Skriker jag, och tar hans hand.

Hans läppar är blåa, och hans hud har blivit vit.

Jag sätter örat mot hans hjärta för att se om det dunkar, men det gör det inte.

Jag brister ut i gråt, och kramar om Luke på golvet.

”SNÄLLA, DETTA FÅR INTE HÄNDA!” Skriker jag rätt ut, och håller om honom tajtare.

-