TEXTING HER | o.r.

(17)

< NIKI >

Jag gick ut på balkongen, la händerna på räcket och lutade mig emot det samtidigt som jag blickade ut över den vackra utsikten. Masken hade jag tagit av mig och lagt på bordet som stod här ute på balkongen. Där stod även min röda mugg påfyllt med en mängd alkohol jag inte borde dricka men som jag ändå förtär. En lätt huvudvärk hade börjat bygga upp sig i bakhuvudet och det gjorde mig en aning frustrerad. Mitt synfält var inte lika klart som i mitt nyktra tillstånd och även det var lite påfrestande då min fokusering var lite väl otydlig för mitt gillande.

Jag hörde några steg bakom mig men ignorerade dem och fokuserade istället på kylan som omringade mig. Personen närmade sig bakom mig la försiktigt sina händer på mina höfter och placerade sin haka på min axel.

"Är det du?" Killen bakom mig suckade tungt.

"Mh"

"Dig som jag skrivit med?" Jag vände mig om emot killen. Han log smått innan han lät sin sexiga röst mumla fram ett:

"Precis"

"Men du är inte Oscar?" Killen såg chockat på mig innan hans blick blev bekymrad.

"Det har jag aldrig varit" Mumlade han fram.

"Men jag trodde.."

"Du trodde fel Niki." Jag gav honom en blick som speglade skam. För jag skämdes. Över att jag ens trott att jag skrivit med Oscar. Om det inte var Oscar? Vem var det då?

Nedräkningen till det nya året började. Människor på altanen under oss skrattade, ropade tillsammans och log.

"TRE!"

"Men.." Mitt enkla ord kom ut under ett andetag

"TVÅ!"

"Vem är du då?" Han slickade sig runt läpparna och såg på mig med sina mörka ögon.

"ETT!"

"GOTT NYTT ÅR!!!"

Ett par varma läppar placerade sig snabbt över mina och masserade dem mjukt när fyrverkerierna drog igång. Trots chocken så kände jag glädjen fylla min kropp. Jag besvarade kyssen och njöt av känslan att ha någon nära.
Hans hand lade sig på min kind och drog mig närmre honom.

Värmen från hans kropp träffade mig när han drog sina armar kring min kropp och kramade om mig. Jag andades in hans fantastiska doft och log. Trots att jag inte visste vem han var så gav han mig en sån underbar känsla av trygghet.
Tiden stod stilla. Hans magrutor gömde sig bakom tyget som var tryckt nära min mage.

Jag svalde hårt och tvekade på ifall jag skulle säga det jag precis kände.

"Det känns bra att vara med dig." erkände jag. Hans hjärta bankade hårdare under mig och jag rodnade åt hans reaktion.

"Hejdå Niki" Mumlade han fram innan han pussade mig på pannan och lämnade mig ensam på balkongen.

Jag försökte inte ens följa efter. Mitt fåniga leende växte sig ännu större. Jag hade inte förlorat honom. Jag visste ju precis hur jag kunde få tag på honom igen.

< OMAR >

OSCAR?! SERIÖST?! HUR FAN KAN HON TRO ATT JAG ÄR OSCAR?! ALLTID, ALLTID, ALLTID OSCAR. ALLTID.

----

NU HAR JAG FLERA NATIONELLA IDAG OCH IMORGON. Bra bye, hoppas att ni gillar denna.