𝐹𝑎𝑙𝑙𝑖𝑛𝑔 𝑓𝑜𝑟 𝑡ℎ𝑒 𝑔𝑎𝑛𝑔𝑙𝑒𝑎𝑑𝑒𝑟

1.1

(𝕋𝕣𝕖 𝕧𝕖𝕔𝕜𝕠𝕣 𝕤𝕖𝕟𝕒𝕣𝕖)

Idag har det gått tre veckor sedan Ethan och de andra lämnade. Jag och Sofi har levt livet i lyx även fast vi har varit övervakade av vakter ibland. Vi har nästan ätit upp all mat de har men på något konstigt sätt fylls kylen på hela tiden. Vi har stäckkollat klart hela säsong fyra på la casa de papel (finns på netflix, rekommenderar stort) och tränat en massa i gymmet som finns på lägsta våningen i huset. Just nu sitter jag vid köksön på en hög stol och äter mina quesadillas som jag nyss stekt. Jag har på mig en stor tröja som räcker ner till knäna med texten I give zero fucks and i got zero chill in me. Mitt hår hänger löst över axlarna. Framför mig har jag en iPad som jag har satt på on my block på. Just nu kollar jag inte så mycket utan den är väll mer i bakgrunden. (Också en väldigt bra netflix serie)
Även fast vi har det bra här orkar jag fan inte vara kvar. Det händer liksom ingenting. Ingen action o ingen drama. Inte för att jag gillar drama men jag är heller inte den som föredrar att varje dag ska se likadan ut. Men vi kan inte åka någonstans eftersom att min farbror har satt ut "pAtTrUlLer" överallt som letar efter mig. Dessutom har jag mitt dumma sår i magen som typ läkt. Yay.
Det är bara en tidsfråga innan idioterna (Ethan & co) kommer tillbaka. När jag sitter i mina djupa tankar tror jag typ att jag sommnar tillslut. Jag har så jävla tråkigt och på senaste tiden jag sovit mer än vanligt.  Tillslut bestämmer jag mig för att hitta åsnan vid namn Sofi. Jag är inte så glad idag. Klockan är snart tolv och jag tror idioterna  ska vara tillbaka idag. Ja och just då låter det från dörren. Jag rusar hela vägen till entrén för att få syn på Kevin som bär in några svarta väskor.
"KEV."
Säger jag och slänger mig på honom.
"HEJ ARIA."
Säger han och kramar mig tillbaks. Kevin är nog min favorit för jag tror att han är gay och han är LATINO. Sedan kommer Zack och Dylan in och tillslut Mark, Ethan och Jason som nickar åt mig.
"Hej babe."
Säger Ethan.
Babe
pfft
Vem tror han att han är?
Jag ignorerar honom och ger Jason en high-five istället. Han sträcker sin hand ganska högt up så jag hoppar allt vad jag kan för att nå den. I ögonvrån ser jag hur Ethan flinar åt att jag ignorerat honom. Vad är det med människor som gillar att irritera andra. Inte för att jag kan vara en men ja. Ni förstår. Kanske.
"BIENVENIDOS A CASA HOES."
Skriker Sofi. Jag sätter mig ner på det kalla sten golvet och väntar på att hon ska göra en storslagen show av något litet för så är min bästa vän.
Jag ser henne gå ner för trapporna och raka vägen till de svarta väskorna Kevin bar in. Så mycket show kanske det inte blir. Hon drar upp dragkedjan och flämtar till.
"Ehm wow."
Hon drar upp en bunt sedlar och jag typ också flämtar till. Hon slänger upp de gröna pappersliknande sedlarna och låter de regna ner. Vi båda flinar för varför inte.
"Var kommer de ifrån?"
Undrar jag.
"Vi var ju på uppdrag och så dök det upp ett extra uppdrag på vägen så det blev liksom en bonus."
Skryter Mark självsäkert som om det var något självsäkert.
Soph höjer ögonbrynen.
"Jaså? Kan man få en påse då."
Där jag sitter på golvet i skräddarställning med min alldeles för stora tröja inser jag hur väll jag lärt min vän att bete sig.
"Jag följer med på nästa uppdrag."
Konstaterar jag.
"Ta en."
Säger Ethan till Sofi när han kommer in från köket med en cola zero i handen.
Soph drar chockat efter andan.
"Det är inte som om vi behöver mer pengar."
Muttrar Dylan när han går förbi oss och vidare upp för trappan med sina grejer.
"Shopping?"
Frågar Sofi.
Jag nickar belåtet. Sedan går jag upp till mitt rum för att byta om.
Wihu

Holaaaa.
Hoppas ni har haft det bra under all tid jag inte skrivit. Försökte skriva ett långt kapitel men ni ser ju hur det gick. Rösta/kommentera gärna så är ni bäst.
Puss puss.

Datum : 29 april 2029