Vad var det som stod där framför henne? Vad var det för ljus som var så fruktansvärt starkt? Och varför just hon? Alla dessa frågor som Sophie inte kan förstå sig på. Men när ljuset plötsligt slocknar så ser hon vad det egentligen är. Den som står där är en människa, en kille. Hon blir först lättad att det inte var något annat men sen blir hon lite förvånad över varför det står en kille, som ser ut att vara ungefär i hennes ålder, i hennes källare. Innan hon hinner säga något säger den främmande killen "Jag ska svara på alla dina frågor senare, men nu måste vi skynda oss!". Sophie blir helt stum, hon kan inte få ut ett enda ord ur munnen. Men till slut får hon ut "Varför ska vi skynda oss!? Och vart ska vi?!". Han svarar inte utan tar tag i Sophies arm och går rakt in i det starka ljuset innan hon hinner reagera.
När ljuset försvinner så går de igenom något som liknar en tunnel. När de går ut ur tunneln ser det ut som en skog. Sophie är helt mållös. Hon har så många frågor men inget kommer ut ur munnen på henne. När något som ser ut som en fjäril med gigantiska vingar flyger fram till henne, ramlar hon baklänges för att hon blir så förvånad. Den främmande killen skrattar. Då sträcker killen ut handen för att hjälpa Sophie upp medans han säger "Jag heter Oscar, förresten". "Sophie" säger Sophie. "Jag vet, vi har hört väldigt mycket om dig." Säger han då. "Vilka 'vi'?" Frågar Sophie. "Jag hinner inte förklara nu. Kom!" Säger Oscar när han tar Sophies hand och drar med henne ut ur tunneln.
De fortsätter att gå genom skogen i snabb takt men eftersom att Sophie inte vet var de ska gå så följer hon bara efter. När de kommer ut på en jättestor äng där det är helt tomt, stannar plötsligt Oscar. Han går två steg fram, tar upp handen, öppnar den och sedan håller upp den. Sophie tycker att han verkar lite underlig men hon måste se vad som kommer att hända här näst. Plötsligt drar himlen upp sig som en sköld över ängen. Då visas en hel by av små hus som är helt magiskt fina. Det är verkligen något man aldrig har sett förut. Det är som ett touch-ID för att förvara en hel by utan att oinbjudna skulle kunna komma in. Verkligen magiskt, tyckte Sophie
YOU ARE READING
The secret kingdom
Adventure"Sophie går ner i trappan påväg till källaren långsamt, trappseg efter trappsteg, för att vara säker på att inget är där. När hon kommer till sista trappsteget innan golvet så tittar hon sig först omkring och sedan fortsätter hon att gå mot tvättmas...
