I en stad som verkar helt vanlig för de flesta människor bor Sophie Collin. Sophie Collin bor med sin mamma, Linn, pappa, William, och hennes bror, Adam. De bor i ett hus med två våningar och en källare. Sophie har alltid drömt om att ha ett eget rum eftersom att hon delar rum med sin storebror. Hennes pappa har sagt att när de flyttar om ett år så ska de få egna rum och då kan hon ha en så stor garderob som hon bara vill. Sophie längtar så otroligt mycket men det är ju så lång tid tills dess...
Det är fredag i februari när det bara är kallt och tråkigt väder utomhus. Det tycker iallafall Sophie. Hon sitter i skolan och har den sista lektionen innan hon ska gå hem. Hon sitter och tittar på klockan varannan minut för att försöka få den att gå fortare men besviket nog verkar det inte fungera... Hennes lärare står och visar hur man programmerar en dator. Själv tycker hon att det är fullkomligt ointressant så hon väljer att inte lyssna. "Hallå, Sophie? Hör du mig?" Säger läraren medan alla stirrar på henne som om de tänker "Vilken tönt...". "Eh... Va?" Säger Sophie och sjunker ner i stolen hon sitter i. "Sitter du och dagdrömmer nu igen?" Säger läraren. "Ojsan, förlåt...". Plötsligt var lektionen slut och skolan var äntligen över. Sophie och hennes bästa kompis, och även hennes ända kompis, Anna, har alltid följe till och hem från skolan varje dag.
Sophie går till sitt skåp för att ta sina grejer innan hon och Anna ska gå hem. Plötsligt kommer Anna rusande i högsta fart och försöker säga något fastän andetagen tar över helt. "Har du hört?! Carl i B-klassen och hans gäng har gjort ett gigantiskt super coolt prank på rektorn! De kommer att få såå mycket skäll!!", säger hon flåsande. "Men vad gjorde de som var så gigantiskt super coolt då?" Sa Sophie och småskrattade. Då sa Anna "De hällde krossade ägg över hela golvet på rektorns kontor!". "Jahaja, men nu får vi faktiskt gå hem innan mamma ringer och frågar var vi är.". Sophies mamma brukar bli väldigt lätt orolig för att hon har fobi för nästan allt som man kan tänka sig. Hon är en sån där klängig mamma tycker Sophie, men det är inget hon kan ändra på. "Okej, vi går väll hem då." Säger Anna.
YOU ARE READING
The secret kingdom
Adventure"Sophie går ner i trappan påväg till källaren långsamt, trappseg efter trappsteg, för att vara säker på att inget är där. När hon kommer till sista trappsteget innan golvet så tittar hon sig först omkring och sedan fortsätter hon att gå mot tvättmas...
