Kapitel 2- Miss deprimerad

62 6 0
                                    

Elizabeth p.o.v (15 januari) kl.08.31

(Låttips: Wait-M83)

"Tjena! Jag är Ashton. Vad heter du?" Frågade Ashton nyfiket. Vad skulle jag svara? Hur skulle jag forma det? Det slutade med att jag sa,

"Elizabeth men kalla mig Beth.." sade jag och Ashton nickade. Och vi satt tysta resten av lektionen ända tills ca 7 minuter innan rast, då Ashton sa,

"Så skulle du Elizabeth" började han men avbröts av att jag gav honom en irriterad blick.

"Beth" fortsatte han "vilja vara min guide under dagen?" Då viskade Amelia som satt framför oss, ledare över dagens plastics.. Om man nu ska uttrycka det i mean girls.

"Jag kan, du vill väl inte hänga med miss Deprimerad? Viskade hon till Ashton som ignorerade henne och såg på mig med hans grönbruna vackra ögon.

Jag tittade upp och såg in i de vackra ögonen och sa

"Vad har du för lektioner då?"

Han visade mig sitt schema och det visade sig att vi hade exakt samma lektioner just idag(onsdag), måndagar och fredagar.

Ett leende bildades på Ashtons läppar. Hans leende, var nog det vackraste jag har sätt och jag kunde inte låta bli att le tillbaka.

Ashtons p.o.v (15 januari) kl.11.57

Elizabeth var otroligt vacker. Hon var inte som alla andra tjejer. Hoppade på en, stötte på en och så vidare. Men Elizabeth var inte sån. Jag må ha känt henne i mindre än 24 timmar men det var något med henne som sade det.

Hon verkade vara sig själv. Mina tankar avbryts av att hon kommer med en annan kille och ställer sig framför mig.

"Det här är Ed, min bästavän.. Ed det här är Ashton." säger hon och Jag hälsar på Ed. Ed är bara ett smeknamn tydligen och han heter Edward. Ed har rött hår(naturlig nyans) och blågröna ögon tror jag. Han har en svart t-Shirt och blåa jeans och har ett halsband ganska tajt runt halsen, men inte så det stryper honom.

"Så ska du med och äta?" Frågar Ed mig. "Ja, visst" säger jag. Elizabeth nickar och vi börjar gå mot matsalen.

(Några minuter senare framme i matsalen fortfarande i Ashtons perspektiv)

Matsalen var stor och det var inte fullt men inte folktomt heller. Det stod bord och stolar överallt. Jag, Elizabeth och Ed ställde oss i matkön. Elizabeth köper en burk med fruktsallad, 1 macka med ost och grönsaker som tomater, gurka och isbergssallad och en färsk pressad grapejuice medan Ed köper en baguette med ägg, bacon och tomater, en choklad dryck och en blåbärsmuffin. Själv köper jag pastasallad med kyckling, bubbel vatten och en choklad muffin.

Sedan gick vi och satte oss runt ett litet fyrkantigt bord med 4 stolar. Elizabeth satte sig bredvid mig och Ed mittemot mig.

Sedan frågar Ed "Var kommer du ifrån då?" Jag tuggar ur maten ur munnen och säger.

"Australien, Sydney"

"Hur kommer det sig att du flyttar hit till England?" Frågar Elizabeth snabbt.

"Mina föräldrar slängde ut mig och jag fick bo hos min vän Harry på hotellet han bodde på och sedan följde jag med honom hit till England."

"Var bor du nu då? Fortfarande hos Harry?"sade Ed frågande.

"Nej, jag har egen lägenhet nu."

Elizabeth och Ed nickade. Resten av lunchen satt vi tysta ända tills Amelia och hennes gäng kom förbi och sa

"Ashton du behöver inte sitta med Miss Deprimerad, kom och sätt dig med oss istället." Sade hon samtidigt som hon skrattade lite som om hon trodde att det skulle övertyga mig om att sätta sig vid dem. Elizabeth tittade ner och jag såg hur det började rulla ner en tår från hennes kind, hon torkade snabbt bort den och det började sakta komma fler.

"Nej, jag avstår från att vara en bitch och stannar med folk jag känner att jag vill äta lunch med" sade jag, och Elizabeth tittade upp på mig och gav mig ett leende, hennes leende var ett äkta leende i denna sekund, och det var verkligen ett vackert leende. Amelia stod där med halv öppen mun och stirrade på oss, Ed log också.

Amelia gick rasande iväg med sitt lilla gäng i följe och Elizabeth satt fortfarande och log stort. Men det var något i Eds blick som förändrats, han blängde inte på mig men jag tycktes skymta svartsjuka i hans ögon.

-

Det var det kapitlet, tror ni Elizabeth håller på,att falla för Ashton eller ser hon dem bara som vänner?

Hoppas ni uppskattar det jag gör så ses vi i nästa kapitel. Om ni gillar och vill ha mer lämna gärna en kommentar och 1 röst :D

See ya later My little ponieeees :D

Love Story (Ashton fanfic)Where stories live. Discover now