Så låt oss leva inatt och verkligheten får sova
-
Mycket kan hända sista året på gymnasiet. Julia, en helt vanlig tjej från Stockholm träffar Dante, en kille med stökig bakgrund, men som nu vill ha en nystart. Han kan se ut som en fuckboy, men är ha...
"Du får berätta nu" Wilma knuffade lätt på min arm så att bokstaven jag höll på att skriva blev helt sne. Jag la ner pennan och kollade upp på henne.
"Berätta vadå?"
"Vad tror du?" Sa hon och jag himlade med ögonen åt henne.
"Det är inget, inget speciellt"
"Då är det ju bara att berätta. Vad ska du göra i helgen som är såååå viktigt?" Hon viftade med händerna och flinade åt mig. Jag suckade och skakade på huvudet.
"En familjegrej bara"
"En familjegrej?"
"Ja" Det kändes fel att ljuga för henne, hon var ju ändå min bästa vän. Men jag ville inte att hon, eller någon annan för den delen, skulle få reda på detta nu. Jag och Dante var liksom inget, inte än. Vi hade bara setts någon gång, så det fanns liksom inget att berätta.
"Och det var så svårt att säga?"
"Nej, jag vet inte varför jag gjorde så" Lögn igen. Jag visste precis varför jag gjorde så.
"Okej. Ska vi fortsätta?" Hon började skriva på sin dator och jag log lite smått.
"Ja, men jag behöver en till kaffe först. Vill du ha?"
"Gärna" Hon log mot mig och jag gick in till kassan för att beställa. Våra två sista lektioner hade blivit inställda så då hade vi satt oss på ett café och pluggat istället.
Oops! This image does not follow our content guidelines. To continue publishing, please remove it or upload a different image.
Gillas avwilmanord, majaalind och 345 andra
juliavestin överlever inte utan kaffe
Visa alla 19 kommentarer
wilmanord ❤️☕️❤️ hedvigdahlin nej vem fan gör det majaalind neither do I
@/dantelindhe började följa dig
Jag fick ett litet leende på läpparna när jag såg notisen. Herregud, höll jag verkligen på att börja gilla honom? Skulle jag ens tillåta mig själv att gilla honom?
