Är vi dömda till det här?

Singel?

○Nicoleas perspektiv○

Han tittade in i mina ögon. Jag kunde inte släppa honom med blicken. Hans ögon var förtrollande. Men vart har jag sett honom förut?

"Jag är Nicolea Morningstar, 18 år och flyttade hit ifrån Kanada. Alex och Chloe är mina kusiner."

"Vad härligt, Ms Morningstar. Varsågod och sätt dig ner. Vart du än önskar" sa Mr. Davis. Jag satte mig ner längst bak bredvid Alex.

Lektionen började. Egentligen kunde vi redan allt det här, men jag skrev ändå ner det läraren skrev på tavlan. Efter en timme var lektionen slut.

Vi gick raka vägen till våra skåp. Vi stod där och pratade om några saker tills en person jag faktiskt kände igen kom fram till mig. Jag vände mig emot honom med höjda ögonbryn och ett retsamt flin.

"Nämen ser man på, är det inte killen som gav mig sitt nummer första dagen jag kom till LA? Jake."

"Jo. Jag trodde inte att jag skulle få se dig igen. Nicolea var det va?"

"Ja"

"Jag tänkte presentera min vän" Jag hade inte lagt märke till det men killen som fångat min blick i klassrummet stod bredvid Jake. Han sträckte ut handen till mig och jag skakade den långsamt.

"Hej, jag heter Shawn, Shawn Mendes"

"Du menar den Shawn Mendes?"

"Ja"

"Wow, du är mycket hetare i verkligheten"

"Du ser inte heller så dum ut"

"Man tackar"

"Okej, bara så du vet så kan Nicolea alla dina låtar och hon är säkert ditt största fan" sa Alex sedan.

"Det var väl roligt att höra antar jag" svarade Shawn med ett snett leende. Jag vände mig om och gav henne en mörk blick och lät mina ögon blänka i rött en stund. Sedan blev dom varmt bruna igen.

"Vi ses senare, snygging" sa Jake och blinkade med ena ögat mot mig. Jag bet mig bara i läppen och vände mig om emot mina kusiner. Det kollade på mig med höjda ögonbryn.

"Vad?!" Nästan skrek jag.

"Du är så in i Shawn eller Jake. Vi är inte riktigt säkra på vilken av dom än" svarade Chloe med ett lömskt leende.

"Vad konstigt, du borde ha fangirlat mer" sa Alex.

"Käften båda två. Jag kan sätta eld på era hår innan ni ens hunnit blinka"

Dom himlade med ögonen och vi alla skyndade till vår nästa lektion. När det var dags för lunch gick vi in i kafeterian och köpte det vi ville äta. Sedan satte vi oss vid ett bord. Vi pratade om allt möjligt. Plötsligt blev mina ögon helt matta och jag såg hur någon kastade ett äpple på mig. Framtidsbild. Mina ögon blev som vanligt igen och jag såg hur ett äpple kom emot mig. Jag fångade det med en hand och bet i det. Tjejen som hade kastat det kollade på mig med en bitchig blick. Hon reste sig upp och hennes följeslagare följde med henne. När de kom fram till vårt bord stannade de upp.

"Tror du att du kan komma hit och desperat be om alla killar eller?" Skrek hon bitchigt så att alla kunde höra henne. Jag reste mig upp och ställde mig framför henne.