Del: 15

13 3 0
                                    

Nu var det senare på onsdagen och det var två dagar kvar tills vi åkte hem igen, om man inte räknar med idag.

Jenny reste sig upp med en bestämd min.

"Idag, ska det hända." Sa hon bestämt, "Idag ska jag fråga chans på Tom!"

"Grymt!!" Log jag, "Och jag tror inte att det är något planerat för idag, så... Grymt!!"

**

Jag och Jenny gick ut ur tältet tillsammans och gick runt lite grann på stället vi tältade/campade på.

Jag gick baklänges, pratandes med Jenny, när hon helt plötsligt utropade: "Se upp, Emma, du k-"

Jag tog ett steg bakåt, snubblade till och ramlade rätt in i armarna på någon.

Jag reste mig upp med en gång och vände mig upp.

Framför mig stod William, som hade fångat mig, och Tom, Jonas och Luka.

Jag rodnade lite lätt och harklade mig obekvämt.

"Hah, verkar som om Emma föll för dig igen, William!" Småskrattade Luka.

Jag fnissade till och vände mig mot Jenny.

Hon himlade med ögonen åt Luka's skämt och det fick mig att med ens sluta fnissa.

"Heh," log William och kliade sig på nacken, "Gick det bra, Emma??"

"Jadå." Svarade jag och log tillbaka mot honom.

Då såg jag hur Tom stod och stirrade på Jenny, (det var lite läskigt faktiskt, men jaja) och jag armbågade henne lite lätt.

Hon kollade förvånat på mig och jag nickade diskret åt Toms håll.

Först såg Jenny lite förvirrad ut, men sedan fick hon ett "aha-moment" och nickade, med ett nervöst och exalterat ansiktsuttryck.

Hon kollade rodnandes på Tom och harklade sig.

"Eh.. Kan jag få, eh, s-säga en sak till dig, Tom?" Undrade Jenny, "Typ, i enrum..."

Tom kollade på William, Luka och Jonas som flinade tillbaka mot honom, och sedan nickade han.

"O-okej, Jenny." Sa Tom med ett snett leende.

Jenny och Tom gick tysta iväg, och jag och dom tre killarna kollade efter dom tills dom var utom synhåll.

"Ooo, så Emma, vad var det där om då??" Flinade Jonas mot mig.

"Ni får se." Flinade jag tillbaka.

"Jag hoppas att Tom frågar chans på henne!" Viskade William, typ jätte-högljutt.

"Ja, han har ju viljat göra det, typ, sedan för fem månader sedan!" Höll Jonas med.

"Jahaa," flinade jag, "Har han??"

"Ja," svarade Luka, "Han är förälskad i henne att det ibland blir lite läskigt!"

"Han var glad när hon ville gå ut på dejt/date med honom!" Tillade Jonas.

"Grymt!!" Log jag, "Då kommer det här förmodligen sluta perfekt!!"

**

Och jag hade rätt.

Någon stund senare kom Tom och Jenny gåendes hand i hand mot oss.

När dom kom närmare oss tog Jenny upp sin fria hand och gömde sitt ansikte i den för att gömma att hon rodnade.

Tom drog Jenny närmare sig och log.

"Låt mig presentera.." började han, "Min flickvän!!"

Jag och killarna applåderade för dom och skrattade till.

"Vem var det som frågade??" Undrade Jonas.

"Typ båda." Pep Jenny och fnittrade till.

"Ja, vi sa typ samtidigt." Skrattade Tom.

"Men det är riktigt grymt att ni äntligen är tillsammans nu!!" Log jag, "Grattis!!"

Min bästa väns fiendeOpowieści tętniące życiem. Odkryj je teraz