Varför mig? M.G

Kap.13 "Hej"

***Martinus perspektiv***
Vi såg när nån öppnade dörren och jag antar att det var Theas mamma för det var en kvinna. Jag tittade på Thea och såg att hon hade glansiga ögon jag kramade om henne och kände att Marcus gjorde det samma. Jag vet att det kan låta konstigt men jag vill inte att Thea ska lämna oss vi har kommit varandra så nära. Men vi ses antagligen om några veckor igen då jag och Marcus ska ha en konsert i Globen. Jag kom ur mina tankar när jag hörde Thea säga

- Jag är hemma igen. Med ett leende på läpparna.

Jag och Marcus svarade me ett dämpat

- Mmmhmm

-Hörni va glada, det är inte sista gången vi ses, det ska jag allt se till. Sa hon allvarligt till oss.
Vi svarade bara med en kram och ett "vi kommer sakna dig"

***Marcus perspektiv***
Jag tror att det blir svårare för Martinus att ta farväl av Thea men det är bara några veckor till våran konsert. Det kommer nog ta och kännas som en evighet. Jag kommer tillbaka från mina tankar när någon knackar på rutan, jag tittar ut och ser pappa vinka åt oss att komma ut ur bilen. Jag tittar på Thea och ler mot hon som pepp, hon ler osäkert tillbaka. Martinus och jag går ut förs sen kommer Thea.

***Theas perspektiv***
Jag går ut ur bilen efter Marcus och Martinus när jag kommer ut så ser jag mamma stå med glädjetårar och titta på mig. Jag börjar springa till henne och hoppa in i hennes famn. Jag hör henne upprepa samma fras hela tiden "du mår bra, du är hemma". Vi gråter en stund till i varandras famn. Sedan hör jag hon säga

-Ropa på hundarna dom har inte vart sig själva sen du försvann och Grim har slutat äta.

Jag tog ett djupt andetag och såg på Marcus, Martinus och Kjell som stod och log mot mig.
Jag tog ennu ett djupt andetag och ropade på hundarna.

-KIARA,TRITON

Man hörde direkt skall och när hundarna kom till ytterdörren så stannade dom kvickt. Som om dom trodde att dom inbillat sig mitt rop.
Jag satte mig på huk och sa

-Kom då
Dom tog direkt några rejäla språng och hoppade på mig. Jag skrek till lite men kramade om mina hundar. Jag tittade på dom och såg att dom grät.

-Ni gråter, det behöver ni inte, sa jag tyst till dom och då gjorde dom några konstiga ljud vilket fick mig att skratta.
Kiara började plötsligt att yla och jag fick inte tyst på hon. Jag tittade bakom mig på killarna som log, jag gick fram till dom och kramade om dom.
-Tack för att jag fick bo hos er under min minnesförlust jag är jätte tacksam för det. Sa jag till killarna och Kjell som log och drog in mig i en kram jag kunde höra han säga lite lågt i mitt öra.
-Det var ett nöje, vi får ses snart igen.
Jag log bara till svar.
Jag vände mig åter igen till mamma och skulle precis fråga var pappa var när jag hörde någon ropa
-Kom hit, stanna.
Alla vände sig om och jag skrek till
-GRIM
Han tittade på mig och jag sprang fram till han. Han gnäggar glatt och skuttar fram till mig jag hoppar på han och kramar han runt halsen. Sen såg jag pappa som stod och tittade på mig med stora ögon
-Thea
Sa han tyst nästan att jag inte hörde. Jag sprang fram till han och hoppade upp i hans famn med benen runt hans midja. Mamma kom fram till oss och vi bildade en gruppkram.

**senare
Jag var nu påväg till skolan och pratade förfullt med mina föräldrar. Föräldrar. Gud vad jag har saknat dom. Marcus och Martinus sitter på varsin sida om mig och håller mina händer, som för stunden skakar som en...jag vet inte vad...men dom skakar jävligt mycket.

- Det kommer att gå bra alla kommer bli överlyckliga över att äntligen få se dig.
Sa Tinus och klämde till min hand lite extra.
Jag log mot han som svar för jag visste inte riktigt vad jag skulle säga.

-