We are good girls and we lie, kap.26

268 18 7
                                    

JUSTIN’S POV:

Jag kollade konstigt på Kayla sedan på mobilen, hur fan visste hon om Courtney? Jag har aldrig berättat om henne till någon, bara till grabbarna. Och jag vet att ingen skulle ta upp henne, eftersom Courtneys kapitel har jag stängt för länge sedan. Och vem fan bad horan Leona att ringa mig?!

- Vad sa hon till dig? Frågade jag Kayla och tog tag på min mobil med ett hårt grepp.

- Hon undrade bara om jag visste med Courtney var, och vet du vad Justin? Jag struntar i vem hon är, jag har ingen lust att snacka om det här. Sa Kayla och gick upp till sitt rum.

Jag kommer inte kunna sova i natt om hon gör så här mot mig. Jag hatar det här. Att det alltid är någon eller något som kommer emellan oss. Jag trodde jag hade fått Kaylas tillit.

Jag sprang snabbt upp för trapporna och gick mot Kaylas rum, låst. Jag visste att hon inte skulle öppna, eller svara så det ända sättet var att hämta extra nycklarna från mitt rum.

Jag tog nycklarna i ena handen och gick tillbaka med snabba steg till Kaylas dörr. Smidigt öppnade jag dörren och såg Kayla sittande på hennes säng.

- Kayla jag kan förklara allt, gråt inte. Viskade jag försiktigt.

- Vem sa att jag gråter? Min mascara är för dyr för dig. Sa hon raspigt. Jag log och gick emot henne. Hon torkade bort sina tårar snabbt och kollade bort mot mitt håll. Jag hatade se henne så här. Jag smekte hennes haka och sedan vände den mot mig, så Kayla kollade på mig.

- Vill du veta vem Courtney är? Frågade jag försiktig medan jag smekte hennes kind.

- Visst. Svarade hon kort och lyfte på axlarna lätt.

Jag lutade mig tillbaks mot sängen.

- Kom. Viskade jag och la en hand bredvid mig. Hon skakade snabbt på huvudet och kollade bort från mitt håll.

- Snälla gör inte så, kom, snälla. Bad jag denna gång. Hon suckade djupt och vände sig mot mig. Kröp fram till mig och gjorde sig bekväm bredvid mig. Jag pussade henne lätt på huvudet och la en arm runt hennes axel.  

- Courtney var min första kärlek. Började jag, jag kände hur Kaylas kropp spände till när jag sa ordet kärlek.

Det fick mig att le, att hon fortfarande blir avundsjuk för varenda liten grej.

- Jag träffade henne dagen jag fyllde 17, jag ska inte ljuga med dig men jag var en player då, hon var annorlunda och inte som alla andra tjejerna jag hade träffat, det fanns något i henne som var speciellt. Fortsatte jag.

- Så du älskade henne? Frågade Kayla svagt. Jag ville inte ljuga rakt i ansiktet på henne, så jag gav ett ärligt svar.

- Ja, för jag trodde att hon verkligen var något speciellt, fast det visade sig att hon var som alla andra tjejer, en patetisk hora som inte förtjänar ett enda öre jag slösade på henne. Avslutade jag och kramade om Kayla.

- Vad gjorde hon?

- Hon var bara en lögn jag trodde på, en falsk bitch som inte förtjänade min tid.

Jag ville inte gå in i detaljer. Jag hade inte lust att tänka på henne just nu, för jag vet hur arg jag skulle bli. Jag tror Kayla förstod mig just nu.

Jag ställde mig upp och gick mot balkong som var mitt emot sängen. Luften var kall.

Jag tog cigarettpaketet som låg på balkongsbordet, tog en cigarrett, stoppade den mellan läpparna, tände den och sög in gifterna. Jag kände mig mycket snabbare lugn. Jag vände mig och såg hur Kayla smög sig fram till mig och slingrade runt sina armar runt mig.

We are good girls and we lieWhere stories live. Discover now