26

159 6 0
                                    

Alicia's perspektiv
Jag stod vid ytterdörren och skulle tacka för mig och gå. Klockan hade hunnit bli mycket och mörkret hade lagt sig som ett täcke på himmelen. Nathan stod en bit bort ifrån mig och Julie och bara kollade ned i golvet.
"Alicia." Sa plötsligt Julie. Jag vände min blick till henne. Hon hade ett leende på läpparna.
"Jag vill bara säga tack. För allt. Du har gjort framsteg med Nathan och jag är verkligen tacksam." Viskade hon tyst så att bara jag kunde höra. Jag log. Det var verkligen roligt att höra.
Jag vinkade en sista gång till Nathan och sa återigen hejdå till Julie innan jag vände mig om och gick ut genom den stora ytterdörren. Jag gick mot min moppe och drog på mig hjälmen. Jag kunde se en ensam stark stjärna på himmelen. Det påminde mig om Nathan.

MORGONENS LJUSDär berättelser lever. Upptäck nu