Alicia's perspektiv
Vi satt kvar en lång stund trots att solnedgången lagt sig för länge sedan. Vi sa ingenting till varandra och trots den stela tystnaden så kändes det bra. Det kändes bra att bara kunna sitta helt tyst och inte göra någonting. Mörkret hade börjat lägga sig. Plötsligt såg jag i ögonvrån hur Nathan la sig ner. Jag kollade på honom sedan gjorde jag detsamma. Han hade händerna slutna, på magen och han kollade upp på den stjärnrika himmelen. Plötsligt avbröt han tystnaden.
"Tror du på ett liv efter döden?" Frågade han men kollade inte på mig, utan hade fortfarande blicken fäst på himmelen. Jag bet mig löst i läppen och funderade en kort stund.
"Jag vet faktiskt inte vad jag tror." Svarade jag tyst och återigen bröt en tystnad ut.
"Kolla! Där är Jupiter." Sa plötsligt Nathan och pekade upp mot himmelen. Jag granskade noga den starka ljuskällan på himmelen.
"Va? Skojar du?" Frågade jag då jag faktiskt alltid tyckt det varit spännande med rymden och dem olika planeterna. Nathan började skratta.
"Ja, jag skojar bara. Jag kan ingenting om planeter och stjärnor." Sa han och vi båda började skratta.
DU LÄSER
MORGONENS LJUS
Short Story"dags att vakna, för nu har nattens mörker passerat och morgonens ljus tittar fram." Uppföljaren av nattens mörker, så rekommenderar att du läser den först innan du läser denna. Högsta placering #6 i noveller
