FSBW XV

23.4K 378 5
                                    

Kean's POV

Time flies so fast when you are enjoying.

It has been one month since I bought Aecy from MAC. So far, so good the service she can give.

No, erase, it's great! Having her is like having a personal maid, a friend, a companion, and a mother as well.

She never fail to pleasure me at night. Sometimes, inaabot na kami ng pagputok ng araw. Minsan lang naman yon. Tipong napasarap. Ang pinakamatagal na intercourse namin ay umaabot lang ng 12 midnight.

I'll go to work at nine in the morning, go home by six or later at seven, we'll eat dinner, watch movies or play games. Minsan na din kaming nagswimming sa pool sa rooftop ng building. Then, well end up having sex. That has been our routine for one month

After two to three rounds, tatangalin ko na yung microchip na nakainsert sa kanya at saka sya icha-charge. Sakto naman non na mafully charge sya kinabukasan bago pa ako pumasok sa trabaho.

Ngayon, nasa office ako samantalang naiwan sya sa bahay. I inserted the same microchip that I used for the whole month.

I heard three knocks on my office's door bago ito bumukas. Nagulat ako sa taong dumating.

It was my dad.

Tumayo ako mula sa swivel chair at sinalubong sya. Nagulat ako kase hindi naman Tuesday ngayon but he come over here.

"Dad." Masayang bati ko sa kanya bago sya niyakap.

Nang magbitiw kami ay tinapik nya ang braso ko. "How's work?" Nakangiting tanong nya.

He's not the strict type of a person. He smiles when you talk to him. He'll laugh from simple jokes. He's a loving father to us and a great husband to his wife, to Mama.

"Going smooth, dad." Usal ko at iginaya sya papa-upo sa sofa. He was wearing a simple pants and a white polo shirt. Gwapo pa rin sya.

Even he was not a serious type, he still shouts respect. Not only from his employees but also from the people he encounters. Specially from me.

He's my superman. Bading man para sa iba but I don't need to be shame of it. In fact, I will proudly shout it if needed.

Nang maka-upo sya ay naupo na rin ako sa katapat nyang sofa.

"You're mom.." Pagbibitin nya sa sasabihin nya.

"What about her, dad?" Bahagyang kumunot ang noo ko dahil nag-aalala ako. It's already four weekends when I visited home. But, kahit na I didn't visit them, I still talk to Mama through phone calls and sometimes video chats. Pati kay Lean.

"She misses you, Andrew." Malungkot na pahayag nya. Ganyan sila, kapag malungkot ang isa, hawa ang isa. They really love each other and I idolize dad for that. He loves mom above everything else.

"I know dad." I miss her also. "Eto lang naman kase ang gwapo nyang anak. Marahil nagsasawa na sya sa mukha ni Sean kaya namimiss nya na ako." Pilit pinapagaan ang atmospera na nasa loob ng office ko.

"'Ya know? Walang panama sa akin si Sean." Malakas na halakhak ang pinakawalan ko. Natawa rin ng bahagya si Dad.

Si Sean ay nakababata kong kapatid. I'm four years older than him. He's currently at high school. Third year.

"Loko ka talagang bata ka. Kaya hindi kayo nagkakasundo ng isang yon e." He chuckled. "Pareho kayong may hangin sa katawan. Lagi kayong nagpapagwapuhan. Hindi ko malaman kung saan nyo nakuha yang ugali na iyan." Parang bagot na wika ni Dad.

"E mas gwapo naman kase talaga ako sa kanya. Sinasabi ko lang ang totoo." Halos humaba ang nguso ko. Tumawa lang sya.

"Lean also misses you." He said out of the blue.

For Sale: Bed Warmer (COMPLETED)Tahanan ng mga kuwento. Tumuklas ngayon