15

138 8 0
                                    

29/1-17
Vecka 32
Hej mina små bacons! Idag är en bra dag. Jag ska spendera den mesta dagen med mina älskade syskon Alicia och Adrian. Vi ska gå på stan och kolla på kläder åt bebisen. Och sen åt oss själva, hiihihi, de kommer alldeles strax och hämtar mig, men först! FRUKOSST!! - Alina.

Jag smäller igen datorlocket och möter Felix snabba blick. Ett skratt bubblar ur mig.

"Blev du rädd?" Skrattar jag. Han flackar med blicken mellan mig och sin mobil.

"Nej, inte alls" säger han ironiskt.

"Kom igen, frukost, rappa på" säger jag och kliver ur sängen och studsar ut i köket. Jag öppnar kylskåpet och kollar efter något att äta.
Jag tar fram hallon kvarg och müsli.
Jag tar lite av kvargen i en skål och rör om innan jag häller i lite av müslin. Sedan sätter jag mig vid matbordet. Några sekunder efter dras stolen ut framför mig och jag kollar chockerat upp från kvargen och möter Felix trötta blick.
Han sätter sig ner med en duns och kollar ut genom fönstret.

"Sovit gott?" Frågar jag ironiskt och han blänger surt på mig och drar händerna över ansiktet.

"Nej, vet du att du snarkar?" Mumlar han.

"Nej, det gjorde jag inte, gör jag?" Säger jag och sätter mig rakryggad.
Han nickar.

"Ja, högt"

Jag skrattar till och fortsätter äta min kvarg.
"När kommer dem och hämtar dig?" Frågar han. Jag tittar upp på honom återigen.

"Vid 12 tiden" svarar jag lätt. Han vänder på sig försiktigt och kollar på klockan som sitter på väggen med hjälp av en spik.

"Om 1 timme, jag kommer sakna dig" säger han. Jag kollar in i hans ögon som vänt sig till mig.

"Felix, jag ska vara borta i cirka 4 timmar, inte 4 dagar" ler jag.

"Spelar ingen roll" säger han och reser sig upp från bordet och går in i vardagsrummet.
Jag äter upp det sista av min kvarg och går sedan in i vardagsrummet.

"Jag ska duscha, om du vill får du hänga på" säger jag och fortsätter sedan in i badrummet.

Jag ålar mig ur mina kläder och kliver in i duschen. Jag sätter på vattnet och låter det rinna över min kropp. Jag tar tag i en flaska och känner plötsligt något mot min höft. Jag vänder mig om och möter Felix gröna ögon.
Han ler snett.

*

"Denna var söt" säger Alicia och håller upp en tröja. Jag nickar.
Jag tar tag i galgen och fortsätter gå omkring och kolla på kläder.
Jag stannar upp när jag ser den perfekta.
En vit fluffig onepiece med små fluffiga öron på luvan.

"Denna ska jag ha" säger jag och tar tag i det lilla klädesplagget.
Adrian ler och kollar igenom ett par tröjor i starka färgglada färger.

"Jag är hungrig"
Jag kollar bak på Alicia.

"Jag med" säger jag och vi båda kollar på Adrian. Han rycker på axlarna.

"Jag tänker inte fortsätta om jag inte får nån mat" säger jag och går mot kassorna.
När jag betalat går vi alla ut och går till närmsta restaurang.

Felix's perspektiv

"Jag måste verkligen gå in nu, jag är en halvtimme sen" säger jag och alla nickar. Jag skriver in koden och öppnar porten. Jag kliver in och springer igenom korridorerna. Jag skyndar mig mot sal 39 och öppnar fort dörren.
Lukten av svett kommer som ett slag mot mig och jag håller för min näsa.

"Hur hårt har ni kört egentligen?" Frågar jag.

"Felix Sandman, 30 minuter!?" Säger Ogge. Jag suckar och slänger ner min väska på golvet.

"Eftersom du kom så sent så har redan Daff berättat, det blir en resa till USA i en månadstid i april." Säger Oscar och drar handen igenom sitt hår. Jag vinklar fort upp blicken och skakar på huvudet.

"Nej, det är ju över min pappaledighet? Då är ju barnet nästan nyfött!" Utbrister jag.

Alla möter min blick. Jag störtar ut ur rummet och går direkt in i Katia.

"Har du sett Daff?" Frågar jag.

"Juste, Felix, han måste berätta en vi-"

"Ja, jag har hört, var är han!?" Säger jag med sammanbitna tänder.

"Sal 9" mumlar hon och går in i salen vi nyss var i. Jag skyndar mig iväg mellan korridorer och gångar och jag smäller upp dörren till sal 9.
Alla stannar upp i det dem gör och vänder sig till mig.

"Felix! Vad gör du här?" Frågar en välkänd röst.

"Daff, kan du komma med lite här?" Mumlar jag lågt. Jag går ut ur rummet och ett par fötter följer med mig.

"Hur fan tänker du!?" Utbrister jag när vi är ute i korridoren.

"Jag antar att du menar USA, Felix, fansen börjar bli uttråkade, ingenting händer, jag var tvungen att sätta något så fort som möjligt" förklarar han. Dum förklaring enligt mig, Alina behöver mig, speciellt då hon just fött ett barn.
Jag skakar på huvudet.

"Så du menar att när mitt barn just har fötts så ska jag åka till USA, jag ska lämna min flickvän med vårt nyfödda barn i en hel månad, menar du att jag ska ta ansvar för jobbet innan min familj, tar jag ansvar om jag lämnar min flickvän helt ensam med en bebis hon inte vet hur hon ska hantera? Tycker du att det är bättre!?" Säger jag med hård ton. Mitt temperament är uppe i 110 just nu, han tänker fan med arslet.

"Låt henne följa med" säger han lätt. Jag rynkar ihop mina ögonbryn.

"Så du tycker alltså att jag ska ta med min nästan inte ens en månads bebis till USA. Och min flickvän som just fött den, gubben, jag tror alla vi tre behöver lite tid med varandra då" spottar jag ur mig innan jag lämnar lokalen, helt. Jag smäller upp porten och skyndar mig därifrån.


-
Dramaaa HIHIH

your love, f.sDär berättelser lever. Upptäck nu