Inte Bara En | VIXX & bts

Början på historien

[ Si Woo's Perspektiv ]

USA

Jag sprang ner för trappan, tog ett glas mjölk och en macka. Drack upp och svalde.

Jag: Eomma! Jag går nu!

Jag öppnade dörren och gick ut. Jag tog min longboard och åkte ner för backen.
När backen kom till sitt slut var det en skarp sväng. Jag lutade mig och svängen gick bra. Jag sparkade för att få fart.
Jag kollade framåt, 3 barn. Jag satte mig ner på longboarden och fortsatte åka framåt. Jag åkte emellan barnen smidigt, jag ställde mig upp igen. Jag log och kollade bak på dem.
Jag: Yes! Haha!

När jag vred huvudet för att fortsätta framåt, var allt jag såg en kille, sen flög jag framåt och ner..

[ Ingens perspektiv ]

Si Woo är född i Korea och bodde där med sin mamma & pappa. När hennes pappa dog, och hon bara var 14 år. Så tog Si Woo möjligheten, med ett stipendium, att gå i en väldigt bra skola i USA, samtidigt som hennes mamma tog ett väldigt bra jobberbjudande där.
De flyttade till USA och Si Woo började i skolan där, sen ett gymnasium där. Nu har de bott i USA i 5 år...

[ Hongbin's Perspektiv ]

Jag la handen på pannan. Något barn hade åkt in i mig, jag lyfte upp huvudet och såg en tjejs huvud vila på mitt bröst. Hon öppnade ögonen och såg nyvaken upp. Vi fick ögonkontakt och direkt då ställde hon sig upp, fort och borstade av shortsen. Hon var korean, iallafall asiat.
Jag ställde mig upp och log, sen sa jag på koreanska;
Hongbin: Hur mår du?
Hon svarade på koreanska;
Tjejen: Ehm...bra, du?
Hongbin: Bara bra.
Sen rättade hon till sin ryggsäck. Hon hade långt brunt hår, en adidas t-shirt med ett par shorts.
Hennes blick blev oroad.
Hongbin: Vad är det?
Tjejen: Min longboard...
Hon fick syn på den och sprang och hämtade den, sen kom hon tillbaka till mig.
Tjejen: Förlåt, det var verkligen inte med mening.
Hongbin: Det är okej! Men, vad heter du?
Tjejen: Huh? Si Woo, du?
Hongbin: Hongbin, det var trevligt att träffa dig Si Woo, men...
Si Woo: Ah, jag flyttade hit med min mamma för 5 år sedan. Men jag saknar Korea och Seoul väldigt mycket. Det var kul att träffa dig också, en korean.

Hon log stort.

Hongbin: Om du någon gång kommer till Korea, ring mig.

Hon räckte fram sin mobil, och jag skrev in mitt nummer.

Hongbin: Hoppas vi ses då. Jag går först.

Sen gick jag.

Vad är det som är så speciellt med henne?

[ Si Woo's perspektiv ]

~ 2 månader senare ~

Jag stängde väskan och tog ner den på golvet. Sen bar jag ner den för trappen. Där stod min mamma och väntade.

Eomma: Ha det bra nu Si Woo. Det här är det bästa för dig...Gå nu taxin väntar.

Jag kramade om min mamma och drog väskan efter mig när jag gick ut till taxin. De la in min väska och jag klev in.

När vi var på flygplatsen, gick jag igenom alla kontroller och sen kom jag till väntrummet. Jag satte mig ner och tog min ryggsäck/ handbagage i knäet. Jag kollade ut genom fönstrena, det var fortfarande ljust.

Högtalarna: Flyg mot Sydkorea avgång om 10 minuter.

Jag tog ett djupt andetag. Snart var det dags, att åka hem till mitt hemland.
Jag reste mig upp och gick och ställde mig i kön.

Efter 10 timmar var jag framme i Sydkorea, där var det nu eftermiddag.

Jag åkte direkt till huset jag skulle bo i. Jag skulle bo hos min mammas gamla kompis, i hennes hus i Seoul.

Taxin stannade utanför ett stort, vitt och vackert hus. Jag öppnade dörren, tog min resväska och ryggsäck. Sen gick jag mot grinden, och taxin åkte iväg.
Jag tryckte på knappen och det lät, sen hörde jag en röst prata.

Rösten: Ja, vem är det?
Jag: Det är Kim Si Woo, Kim Soo Yeong's dotter.
Rösten: Kom in!

Grinden öppnades och jag gick in. Jag gick en bit på en stengång genom trädgården, när jag sen kom fram till en trappa. Jag gick upp för den och fram till dörren, öppnade dörren och gick in.

När jag kom in till vardagsrummet, såg jag en kvinna, en man och en ung man sitta i soffan. Kvinnan reste sig fort och kom fram till mig.

Kvinnan: Välkommen, din mamma har sagt så mycket om dig. Jag är Park Hee Rin, det här är min make Park Dong Kang och min yngsta son Sung Joo.

Jag log.

Jag: Hej, jag är Si Woo, hoppas ni tar hand om mig väl.
Park Eomma: vi har ett rum till dig där uppe. Men imorgon kommer min son att åka iväg, och vara borde ett tag. Men oroa dig inte. Min äldsta son kommer att komma hem på besök.

Jag följde med henne upp till ett stort rum. Det var en stor säng, skrivbord, garderob och sminkbord. Allt man ville ha, och perfekta färger och dekorerat.

Hon gick ut och jag började packa upp mina saker.

Så det är här jag kommer att bo i en månad...