Dear Diary <3

Sjukhuset

Jag vaknar av en smärta i hela armen. Har något hugget mig med en kniv eller vad... Juste Manda.. Du skar dig med glas ditt mmmm....
Det snurrar i rummet. Eller är det i mitt huvud?..
En sjuksköterska kommer in och börjar nästan bli överlycklig när jag vaknar. Hon kommer fram till mig och säger att jag ska luta mig bakåt. Hon sticker in en nål med smärtstillande och vätska i. Jag tycker konstigt nog att det gör ont men kanske inte konstigt när man halvt dött.... Woow verkligen halvt dött jag bara blödde lite. Eller antagligen så blödde jag mycket
But What Ever. jag lever åt minstonde.

Sjuksköterskan frågar om jag vill ha något att äta eller dricka men jag tackar nej.
Nu blir jag helt förvånad..? Hur hamnade min dagbok här?

"Eehm hur hamnade den här boken här?"
Frågar jag nervöst..

"Den låg bredvid dig i ditt rum så dem tog med den i fall att det fanns något om kanske visade varför du gjorde det.. Alltså skar dig. Juste det är en ung pojke som har suttit och väntat på att du ska vakna"

"ÅÅH kan du säga att han ska komma hit?"
Jag blev så glad! Min BAE har väntat på att jag ska vakna. That's so cute.
Jag hör steg komma hit och som jag trott är det Oscar.  Jag ler svagt mot han då jag är väldigt trött och utmattad.

Oscars PVV
Jag kommer in och hon ser riktigt sliten ut. Men jag ler när hon ler mot mig. Jag vill säga något men Bad Boyen inom mig gör så att jag håller käft.
Men till sist
"Varför gjorde du det?"

Hon kollar förvånat på mig som om hon inte förstod vad jag menade men hon visste mycket väl vad det var jag pratade om.

"Det vet du väll antagligen. Ni tog ju min dagbok"
Hon ser riktigt ledsen ut som om hon var påväg att börja gråta. Jag går fram till henne och tar tag i hennes haka med min tumme och pekfinger och riktar hennes huvud lite uppåt så våra blickar möts. Hennes ögon. Woow. Dem ljusblåa ögonen med en svag turkos ton närmast pupillen och den lite mörkblåa randen längst ut på ögat. Hennes ögon trollbinder mig. Jag vara står där och ser ner i dess djup. Ser så mycket. Så mycket sorg men ändå glädje. Hon viker undan med blicken och kollar ut.

Amandas PVV
Jag viker av med blicken. Jag orkar inte med det greppet om min haka. Dem där vackra ögonen som ser rakt igenom mig.

Amandas Flashback
Han tar tag i min haka och ser in i mina ögon. Han flinar åt mig och börjar kyssa mig. Jag besvarar kyssen som blir till hångel men sen börjar har ta av mina kläder och jag ber honom sluta. Men han bara flinar och fortsätter. Han tryckt ner mig i sängen och håller i mina handleder så att jag är helt chanslös. Jag skriker åt honom att han ska sluta men då smäller han till mig hårt i ansiktet och jag känner en brännande smärta sprida sig i min kind och jag vågar inte gör något. Dem mjuka ögonen han alltid haft är nu svarta och känslokalla. Han tar av mig mina kläder och trycker sig in i mig. Jag skriker till av rädsla men han fortsätter hårdare och snabbare. Till slut blir han så irriterad på mina tårar och mitt skrikande så han tar tag i mig och bokstavligen kastar in mig i väggen så jag sedan landar på golvet rakt p mina revben. Jag skriker och gråter som aldrig förr och smärtan bara sprider sig. Han slår till mig i kinden igen och viskar i mitt öra
"Och du berättar inte för något för då blir det inte kul för dig"
Jag kan inte fatta en idag att min egen pojkvän våldtog och misshandlade mig. Visst jag vad inte oskuld men den rädslan är så stor.

Jag avbryts i min Flashback av att Oscar undrar vad som är fel men jag ljuger
"Det är inget, jag mår bra"
Jag ler och hör att han viskar hejdå och går
Jag kommer tillbaka imorgon Amanda"

Så detta var ännu en del! Nu får ni veta ännu ner om Amanda och detta är en av hennes största skräcker. Hoppas ni gillat denna delen och tror denna vart ganska långt💕
//TrueLove💘