Kapitel 20

109 4 1
                                    

!"#¤%&/()=?''?=)(/&%¤#"!

Om livet ändå kunde vara lätt. På riktigt, det hade varit så mycket lättare om allt bara funkade som det skulle.

Ungefär som appar och teknik och skit som jag inte förstår mig på.

Ska inte swish bara funka?

"Men har du aktiverat swish ifrån banken?" jag hade Noah på högtalaren.

"Nej, jag hittar ju inte ens vart, jag har kollat överallt!" sa jag och tryckte mig febrilt omkring på telefonen.

"Men bara sök efter det i sökrutan då"

"Vilken sökruta?" mina ögonbryn trycktes ihop lite grann.

"Det finns alltid en sökruta på varje hemsida om hemsidan är något seriös" förklarade han.

"Hemsida? Jag är ju inne på appen?" sa jag och insåg med ens hur trög jag hade varit.

"Men åååh Adaaaa" suckade Noah och jag hörde hur han började skratta lite på andra sidan luren. "Du måste ju vara inne på datorn"

Jag blundade och lät mitt huvud falla bak medan jag suckade för mig själv.

"Borde jag komma över och hjälpa dig?" jag tittade på sekunderna som tickade i vårt telefonsamtal. Mitt hjärta slog några extra slag när orden hade registrerat sig i min hjärna. Hur svarar jag bra på det här?

"Bara om du vill och pallar" han skrattade lite och sa att han snart var på väg.


***


"Sååådärja" skärmen på min telefon lyste grön och meddelade mig att jag nu kunde använda swish utan problem. Jag kunde numera skicka och ta emot pengar hur som helst och det fick mig att känna makt. Jag vet inte varför, men fett värt var det i alla fall, speciellt eftersom jag fick hit Noah på köpet.

"Man tackar så mycket för hjälpen" sa jag och började titta runt i appen. När jag hade gått in på "händelser" så såg jag plötsligt en liten röd etta som meddelade att något hade hänt. Jag blev löjligt lycklig när jag såg att någon hade skickat pengar till mig. Jag kollade vem det var ifrån och ett stort leende sprack upp när jag såg vem det var ifrån:

Noah, 1kr

Jag tittade upp på honom.

"Välkommen till swishvärlden" vi båda började garva fastän det var ett fantastiskt dåligt skämt och jag kunde inte riktigt släppa att han faktiskt hade skickat en krona till mig. Lite kul var det. "Har inte ni lite fika? Jag är fett sugen på glass" ja, det var imitten på december men vi tänkte ändå fika glass.

Han hade verkligen kommit till rätt familj, för vi har alltid glass hemma, även om det var december månad. Det är något pappa bara gillar att köpa av någon anledning. Det finns inte en dag när vi inte har glass i vår frys vilket är hur najs som helst.

"Såklart, vad vill du ha för glass?" vi började traska mot köket.

"Nämen, är detta sant?" han höjde ett ögonbryn. "Valmöjligheter!" jag flinade och öppnade frysen för att visa honom vad han hade att välja emellan. Han pekade på Nogger-glassen och jag tog en likadan. Killen hade bra smak.

Vi hade precis stängt frysen, slängt pappret som fanns runt pinnen när ingen mindre än min bror i egen hög person kommer nertraskandes ifrån trappan och tågar in i köket med endast en handduk lindad runt höfterna. Han är inte mycket att se på, så därför förstår jag fortfarande inte varför han jämt väljer att gå runt halvnaken hemma när han vet att vi har gäster.

ZaminoahWhere stories live. Discover now