Tiden efter lägret med den jag hatade

Del 36

- Oscar Pov -

Efter skolan går jag hem för mig själv. Det var en ganska tråkig skoldag och det kändes inte bra. Jag upptäckte hela tiden mig själv med att zona ut i ingenstans och bara låta tankarna om vad som hänt flöda fritt. Faktum är att jag verkligen inte förstår vad som hände. Min Järna hittar hela tiden bara på olika senario om varför han gjorde som han gjorde.

När jag kommer hem ligger Felix redan i sängen med ryggen in mot mitten. Jag gör lika dant och lägger mig på sängen och under täcket med ryggen mot honom. Det känns så konstigt att inte säga någonting till honom men samtidigt vet jag inte vad jag skulle säga. Dessutom brukar vi aldrig längre sova med ryggarna mot varandra utan den ena håller alltid om den andra.

Jag känner att jag är väldigt trött efter en sömnlös natt och snart är det dags för mig att gå upp och jobba min allra sista dag på baren så därför tänker jag tillbringa denna eftermiddagen till att söva in lite missad sömn.

Men det går inte så bra att sova. Jag kan inte sluta tänka på vad som hände i skolan. Hans vänner frågade mig om vad som hade hänt och jag svarade bara att jag inte visste för vi hade ju inte direkt bråkat utan han bara drog och lämnade mig förvånad och chockad. Först så trodde jag verkligen att det var för att hans dominanta instinkt tog över och han kände sig förnedrad när jag frågade om jag fick vara överst och därför sprang jag aldrig efter honom. För jag trodde inte det var så här seriöst. Men det måste vara något mer seriöst för honom då han fortfarande undviker mig och undviker alla. Han undviker inte bara mig utan även sina vänner. Han tog inte ens av sig sina hörlurar när de försökte prata med honom utan bara fortsatte stirra ut mot ingenting.

Jag vill så gärna försöka prata med honom och be om ursäckt men jag vet inte hur jag ska det när han undviker mig och just nu så sover han. Med en suck vrider jag lite på mig och försöker somna.

En stund senare märker jag att någon, eller snarare Felix börjar röra sig bredvid mig.
"Förlåt Oscar" mumlar han tyst och jag känner hur täcket lyfts upp lite högre över mitt bröst.
"Det var inte ditt fel" mumlar han sedan och jag känner hans läppar på min kind. Just nu vill jag bara öppna mina ögon och ta mina armar runt om honom för att krama honom men jag vet att det bara skulle skrämt upp honom ännu mer. Om han bara vågar säga saker till mig när jag sover så vet jag att det är något seriöst och det får mig att må dåligt. Vad var så läskigt i meningen jag sa om att jag ville prova vara överst? Det kan inte ha varit att han bara var rädd för att förlora sin dominans för den har han redan vågat tappa inför mig. Är han rädd för att ha någon över sig? Är han rädd för att jag skulle gjort honom illa? Han borde ju veta att jag aldrig skulle skadat honom när vi båda vet att han inte är den av oss som är mest van vid att få upp något där bak. Jag skulle kört det i hans takt precis som han brukar vänta på mig. Men förmodligen har han inte den tilliten till mig.

Jag vaknar några timmar senare av att alarmet ringer och det är dags att jobba de sista timmarna på baren. Jag tvingas trött kliva upp ur sängen. Jag slänger en blick mot Felix del av sängen men han är inte där. Jag kollar då mot balkongen och ser honom stå där medans han lutar armarna på balkongräcket. Jag öppnar upp dörren och står i dörrhålet. Då upptäcker jag cigaretten i hans hand. Jag ser ner på askfatet på bordet där det till min förvåning ligger tre fimpar och innan idag var det alldeles tomt.
"Skulle inte du sluta med det där?" Frågar jag och suckar.
"Jo, men inte just nu Oscar" säger han utan att se på mig utan bara sänker huvudet för att kolla ner på balkongen under.

"Aha, aja, jag ska i alla fall dra och jobba nu, vill du hänga på?" Frågar jag då han de senaste dagarna har hängt på dit varje kväll för att hålla ett öga på mig och kunna umgås med mig vilket har varit ett trevligt och tryggt sällskap.
"Sorry, inte ikväll" säger han i en lika kort mening som han svarat alla under hela dagen. Det börjar göra mig lite frusterad men jag accepterar det och stänger dörren bakom honom igen och går ut.

Senare anländer jag på baren och tar an mina sista timmar. Det går rätt bra idag och under de få veckor jag varit här har jag lärt mig mycket. Både hur man blandar olika drickor till folk, men även hur olika människor kan förändras när de är fulla. Vissa blir väldigt roliga och gulliga medans andra blir riktigt skrämmande och arga.

"Tack för tiden vi haft med dig Oscar" säger Johnny och kramar om mig när gästerna börjat gå hem.
"Tack själv, har ni börjat söka någon ny till jobbet?" Frågar jag och han nickar.
"Aaa, men vi kommer förmodligen inte hitta någon så bra som dig. Det är så typiskt att du fortfarande går i skolan och måste satsa mer på dina studier" säger han och suckar medans jag nickar. Jag har inte berättat för honom att jag slutar för att jag fick ett bettre jobberbjudande. Jag sa att det var för jag ville satsa på studierna istället. Jag ville inte såra honom med att säga det.